unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Älskling, jag krympte åklagaren

När januariregeringen budgeterar strör den socker över hela bordet. Men glömmer något av det viktigaste.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.

Det presenteras som en historisk budget. Och med det menas att staten har vridit på kranarna åt alla håll, 75 miljarder kronor i utgiftsökningar och 30 miljarder kronor i skattesänkningar ska ge skjuts åt Sverige är det tänkt.

A-kassan ska bestå på högre nivå. De lägsta pensionerna ska höjas genom skattefinansiering utanför det ordinarie pensionssystemet. Bilar ska beskattas högre eftersom bilar är dumt, men körkort ska kunna tas med utökade statliga lån eftersom det är viktigt för att få jobb, och enligt finansministern kul att köra bil (Aftonbladet 21/9).

Skatten på arbete ska sänkas men det ska skatten på alla andra inkomster också, eftersom det gamla jobbskatteavdraget anses orättvist. Försvaret ska få lite mer, men långt ifrån vad som räcker till egentligt återupprättande av försvarsförmågan. Försvarsanslagen ska delvis finansieras med en riskskatt på banker utan koppling till att sänka riskerna i banker, plus att det ska bli dyrare att köpa snus, cigaretter och alkohol i svenska butiker.

Bolagsskatter ska sänkas med tillfälliga och riktade regler, arbetsgivaravgifter för unga likaså. Statsbidragen till kommuner och regioner höjs, det ska satsas på vård och skola enligt känt mantra. I många kommuner är den hårda brottningsmatchen inför 2021 dock redan inledd. Från lilla ekonomiskt och politiskt krisande Bromölla, med en av Skånes högsta kommunalskatter rapporteras om besparingsbehov motsvarande två kronors ytterligare skattehöjning per hundralapp. (SVT 20/9)

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på ystadsallehanda.se, appen MinYA och e-tidning mån-lör. Endast 79 kr första månaden! (ord pris 199 kr)

Januaripartierna tror att åtgärderna ska ge en bra skjuts och få fler i jobb. Invändningen att pengar som skickas ut från staten inte förändrar förutsättningarna för investeringar, innovation och produktion anses obsolet. Möjligen pekar centerpartister och liberaler på att de visst sett till att investeringar och forskning och innovation stimuleras i deras paket med riktade anslag och avdragsmöjligheter. De senare är dock inte permanentade.

Det finns risker med den här budgeten. I praktiken finansieras allt genom att staten lånar och definitivt överger gamla regler om offentlig skuldsättning från den där 1990-talskrisen som ingen tycks minnas. Att ekonomi börjar med att man planterar i marken och sedan skördar längre fram, att det inte växer några morötter eller något vete på fälten bara för att man trycker matcheckar och skickar ut till människorna, tycks vara en förlegad syn. Tron att staten skapar välstånd är tillbaka.

Och så finns en annan uppenbar akut risk. Partierna har vunnit sina ölkorvar i det politiska tivolits tombola. Men de har glömt sådant som inte stod på den egna önskemenyn.

En sådan sak är åklagarmyndigheten och domstolsväsendet. Åklagarmyndigheten kommer de kommande åren i praktiken att ställas inför besparingar. Anslagen täcker inte löne- och prisökningar. (Utgiftsområde 4 - rättsväsendet, sid 54-55) Justitieminister Morgan Johansson hänvisar till att myndigheten har överskott i år och att pengarna därför räcker, men analyserar inte närmre anledningarna därtill. Åklagarmyndigheten har i sina äskanden vädjat om kraftiga förstärkningar, även inkluderat överskottet från 2020, bland annat för att kunna rekrytera nya åklagare och betala ökade lönekostnader. Risken är att sämre ekonomisk förmåga gör det ännu svårare att rekrytera, vilket snarare leder till nya vakanser och ”överskott”. En liknande situation gäller domstolarna.

Det är en anmärkningsvärd besparing i en tid när grov gängkriminalitet står mycket högt upp på listan över allvarliga samhällshot. Inte ens fler poliser och skarpare lagar hjälper om det inte finns många vassa åklagare med tillräckliga resurser för att leda målen i hamn och förhoppningsvis få rätt personer dömda för de allvarligaste systemhotande brotten.