unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ännu ett angrepp på äganderätten

Under förevändningen att skogen ska räddas hotas äganderätten.
Viktig resurs.
Viktig resurs.
Foto: Terje, Pedersen
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.

Om polariseringen i skogsdebatten varit stor blev den inte mindre förra veckan. Rapporten “Skydda lagom”, skriven av Magnus Nilsson för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO – regeringens expertorgan – fick redan under dess lansering hård kritik. Lena Ek, ordförande för Södra skogsägarna, sågade rapporten i sin helhet. Annika Nordin, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, uttryckte i sitt anförande att den ”saknar förankring i modern vetenskap inom området”.

Vad är det då rapporten säger? Framför allt för den fram åsikten att mer skog måste undantas från skogsbruk för att miljömålen ska kunna uppnås. Ett argument för detta är att den ökade koldioxidinlagring som blir resultatet täcker upp de samhälleliga förlusterna av det minskade virkesuttaget. Skogens klimatnytta ska helt enkelt betala.

Förutom att detta i mer klara ordalag säger att skogsägare ska bära en stor del av kostnaderna för klimatomställningen finns ett antal problem med resonemangen.

Först och främst är kalkylen kring koldioxidinlagring mycket tveksam. Om skogsbruket plötsligt upphörde skulle visserligen en hel del koldioxid bindas i de växande träden. Men denna inlagring skulle stagnera och till sist upphöra om inte skogen brukades. Som en annan professor vid SLU, Tomas Lundmark, visat gör ett aktivt skogsbruk tvärtom mer nytta för klimatet eftersom avverkade träd exempelvis kan ersätta fossila byggmaterial som cement, samtidigt som nya växer fram och binder mer koldioxid. Restmaterial som grenar och löv används för att tillverka biobränslen som ersätter bensin och diesel.

Skogens roll i klimatarbetet handlar alltså inte bara om att lagra koldioxid, utan också om att ersätta fossila material och bränslen. Att minska virkesuttaget med 17,5 procent, som rapporten förespråkar, är inte att ta hänsyn till helheten i miljöpolitiken.

En annan, än mer allvarlig invändning är, som bland företrädare för skogsägarna skriver på DN Debatt (14/9), att rapportens förslag om “naturvårdsavgift” – en avgift på rundat virke ska finansiera ersättningen för inlöst mark – mer eller mindre innebär “löntagarfonder för skogen”. Skogsnäringen ska helt enkelt själva betala köpet av den mark man tvingas sälja.

Därmed finns ännu ett förslag som, i likhet med de senaste årens skogspolitik, undergräver både äganderätten och det frivilliga engagemanget för skogen. Skydda lagom var ordet.