Annons

Är ens ett guld värt all skuld?

40 miljoner kronor om året. Notan för badhus och arena är hög.
Ledare • Publicerad 19 december 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Guldjubel och förlusttrubbel.
Guldjubel och förlusttrubbel.Foto: SÖREN ANDERSSON

Politikerna i Ystad har det senaste decenniet satt kommunmedborgarna i en riktig skuldsits. Den långa politiska processen med arenan slutade för åtta år sedan med att en riktigt dyr anläggning klubbades. För en kommun med runt 30 000 invånare var 500 000 000 kronor en saftig bit att lägga på nöjeskontot. Ledarsidan var hela tiden skeptisk till både omfattningen av den kommunala insatsen och till den bristande samordningen med omgivande kommuner när det kommer till dyra byggen som badhus. Under rubriken ”Vi har inte råd men bygger ändå” konstaterade ledarsidan i december 2011 att politikerna tog sig vatten över huvudet och meddelade som slutkläm: ”Så nu vet lärare, undersköterskor och bibliotekarier i Ystad vad som väntar. Hoppas att de får årskort i arenan som tröst.”

Med budgeten 2020 vet de anställda i Ystad hur tuffa tiderna är. Årskorten till matcherna lär de däremot inte ha sett till. Om en elitarena är till för näringslivet borde satsningen också ha kunnat finna andra finansieringsformer och kanske också en lägre prislapp. Det är inte kommuners uppdrag att konkurrera med varandras elitlag. Det är en kommersiell angelägenhet. Och lite mer återhållsamma kommunala arenor runt om i Skåne övriga landet hade inte gjort lagen sämre.

Annons

Tankesmedjan Timbro har i en rapport ”Arenakraschen” sammanställt hur det gick för de kommuner som det senaste decenniet satsade på dyra multiarenor. Kostnader blir höga, ofta högre än vad man räknat med. Rapportförfattaren Erik Engstrand framhåller Ystad Arena som ett ”skolboksexempel på hur fel det kan gå.” Och då talar han inte om det sviktande golvet under läktaren.

Timbro pekar på att årliga negativa resultatet för Ystad Arena ligger på runt 40 miljoner kronor (2018). Badet står för 23 miljoner kronor av det. Det är många miljoner. Och det motsvarar som av en händelse ungefär de 65 öre som S,C och MP ville höja skatten med 2020 för att satsa på ”skola, vård och omsorg”. Nu blev det ingen skattehöjning nästa år men desto tuffare besparingar. Alla miljoner skulle inte gå att trolla bort, men mer modesta satsningar – kanske smart byggda med utvecklingspotential – hade kunnat skruva ner kostnaderna.

Arenan har bidragit till att sätta Ystad i den skuldsituation som har beskrivits på ledarsidan många gånger, även om de mycket omfattande men svårbedömda hamninvesteringarna är ännu större. Tillsammans gör det att kommunens invånare får hoppas på en mycket positiv utveckling ur många aspekter för att skattenivån inte ska behöva skruvas upp till direkt skadliga nivåer. Om tanken är att på sikt se till att skapa förutsättningar för tillväxt och högre skattekraft gäller det att kommunpolitikerna vet att balansera mellan de åtaganden man lägger på dagens medborgare och skattebetalare och eventuella vinster för morgondagens. Just nu ligger mycket belastning på dagens invånare, som får se fram emot en kombination av besparingar i den kommunala servicen och troliga skattehöjningar kommande år.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons