GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Madeleine Brandin: Betonglådor med eller utan själ

Det krävs mer än sekelskiftesarkitektur för att slippa själlösa betonglådor.
Madeleine Brandin
Gästkrönika • Publicerad tisdag 05:30
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Ystads Allehanda politiska etikett är liberal.
Själlös?
Själlös?Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Vi rör oss dagligdags i våra små städer och orter här på sydkusten. Några pendlar till Malmö, Lund och Kristianstad, men boendet och livet levs i mindre orter. Och det gör vi väl för att vi trivs med det. Det är en mänsklig skala, det är byggnader i tegel och puts, det är en lätt sävlig puls, det är åkrar som gässen flyger över, det är porlande vattendrag, kyrktorn i byarna och pileträd på rad.

Bland Boverkets många matnyttiga böcker finns en som heter ”Den måttfulla staden”. Den låter oss få syn på värdena i den dagliga miljön som skapar ramen för våra dagliga liv, vi som bor i mindre samhällen. Och att sedan förvalta och utveckla dem väl.

Arkitekten Kjell Forshed kom förra året ut med boken ”Att vara sin formel trogen”. Den formeln var en som befann sig i ögonhöjd med människor. Närhet, småskalighet, integritet, ljusföring, genomblickar, rörelser. Riktigt fina exempel finns i Lomma hamn, på Skanörs vångar, norra station i Stockholm. Det är inte sekelskiftesliknande hus, det ser nytt och spännande ut men bottnar i tradition och omsorg i detaljer och färgsättning. Framför allt omsorg och variation. Att läsa av platsens egna anvisningar genom att noggrant studera nivåer, vyer och vegetation.

Senaste tidskriften från Svenska byggnadsvårdsföreningen ”Byggnadskultur 4.22” hade tema Sekelskifte. Högst aktuellt när man i dag talar om att dagens nybyggen ska likna förra sekelskiftets arkitektur i stället för att bli ”charmlösa lådor”. Temat för Byggnadskultur 1.21 var Smak. Där skriver föreningens ordförande Tomas Nyström: ”Utformning av bebyggelse … en angelägenhet för oss alla. Kunskap är en bra grund för estetiska ställningstaganden, anpassning och inpassning är ett gott förhållningssätt ...”

Man kan vidare läsa om Vitruvius tvåtusen år gamla traktat, som är helt relevanta fortfarande. Under slutet på 1800-talet drev Arts and Craftsrörelsen opinion mot industrialiseringen som sågs som hot mot hantverket. Bauhausskolan 1918 fick stort inflytande på modern konst och arkitektur och var föregångare till funktionalismen. Vår egen Ellen Key skrev om skönhet och ändamål från sitt hus vid Vätterns strand. Tiderna förändras, den nya rörelsen hette Acceptera med stora utställningar i Stockholm och senare i Helsingborg. Le Corbusier teoretiserade över en helt ny funktionsseparerad stad. Så byggdes mycket av den moderna staden. Mycket blev lika i hela världen, storskaligt och maskinellt. På 1990-talet kom reaktionen postmodernism.

I dag hör man önskemål om att återfå klassisk arkitektur. Men det man önskar sig är närmast överblickbarhet, detaljrikedom, måttfull skala och grönska. Debatten om smak och modernistisk stil kontra klassisk stil bör i stället handla om vad som berör.

Madeleine Brandin,arkitekt och författare bosatt på Söderslätt

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.