GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Bo Pellnäs: Ett nytt krig på Balkan?

Det går inte att utesluta ett nytt krig på Balkan. Dayton-avtalet visade sig vara lika ogenomtänkt som jag och Sverker Åström varnade för.
Bo Pellnäs
Gästkrönika • Publicerad 29 december 2021
Bo Pellnäs
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Ystads Allehanda politiska etikett är liberal.
Milorad Dodik.
Milorad Dodik.

Det var trevligt att jobba i New York i en grupp som granskade FN:s fredsbevarande styrkor. Men så skrev Sverker Åström, den förre kabinettsekreteraren på UD, och jag år 2005 en debattartikel om Daytonavtalet. Det som ledde till fred på Balkan och gjorde Bosnien Hercegovina till en egen stat. Vi sa att det bäddade för konflikter och skapade en stat omöjlig att styra. Det uppskattades inte på UD. Mitt uppdrag i New York fick ett abrupt slut. Inte så att man hörde av sig, men det kom inga fler kallelser från FN till New York.

Alla politiska hovpredikanter kring Daytonavtalet ansåg förstås att vi svor i kyrkan. Men alla erfarenheter och den senaste tidens politiska oro tyder på att vi hade ganska rätt. Att tre parter med olika intressen gavs en möjlighet att blockera oönskade beslut har förlamat Bosnien som en politisk enhet. Daytonavtalet visade att USA inte var berett att föra kriget mot serberna till sitt slut med trupp på marken. Inom EU fanns en klyfta mellan Storbritannien-Frankrike och Tyskland som var mer Serbienfientligt.

Därför kunde den serbiske presidenten Milošević nå en framgång i förhandlingarna om Bosnien. Serberna behöll viss självständighet medan de bosniska kroaterna tvingades in i en gemenskap med den muslimska gruppen, bosniakerna. Det var det pris Kroatien betalade för USA:s stöd och medlemskapet i EU.

Hotet har ständigt funnits att bosnienserberna lösgör sig och förenas med Serbien. I en politisk valrörelse spelar deras ledare Dodik nu upp utträdeshotet med buller och bång. Han säger sig kunna skapa en ny och egen bosniskserbisk armé. Dodik, en genomkorrumperad affärsman som är den viktigaste politikern bland serberna, har alltid haft nära kontakter i Moskva. De utspel han gör stöds säkert av ryssarna och serberna i Belgrad. En verklig kris på Balkan med problem för EU vore en avledningsmanöver från Ukraina till stor glädje för Putin. Troligen gör han allt för att åtminstone hålla den propagandistiska brasan vid liv. Dodiks tal om en egen armé är inte trovärdigt. Det kräver att Serbiens armé i praktiken går in i Bosnien, vilket kunde tvinga USA och EU att ingripa. Ryska legoknektar ur Wagnerbataljonen kan möjligen skickas in i anonyma uniformer, men det vore nästan ännu mer provocerande.

Nu vet den serbiska regeringen i Belgrad mycket väl att pengarna finns i Bryssel och i Moskva mest vackra ord. Så när Dodik har vunnit valet i Banja Luka tror jag att situationen svalnar av. Det hindrar inte att Daytonavtalet idag, i morgon och på sikt göder nationalistiska motsättningar, som mycket väl kan leda till ett krig.

När ingen är beredd att med maktspråk tvinga serberna in i en entydig bosnisk statsstruktur och med våld hålla dem kvar, vore det nog klokast att låta dem folkrösta om sin framtid. Om vi inte vill se våra barnbarn som krigare på Balkan.

Bo Pellnäs är säkerhetspolitsk expert

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.