GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Borgerligheten behöver ta kommando i skolfrågan

På Centerpartiets nära stundande stämma ser friskolorna ut att hamna i hetluften.
Mimmie Björnsdotter GrönkvistSkicka e-post
Krönika • Publicerad 16 september 2021
Mimmie Björnsdotter Grönkvist
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Ystads Allehanda politiska etikett är liberal.
Koll på läget.
Koll på läget.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Från Skånedistriktet finns ett förslag på begränsningar av vinstuttag, som ungdomsförbundet uttryckt sig försiktigt positivt till (SvD 5/9). Det lär vara för kontroversiellt för att gå igenom, och partistyrelsen har sagt tydligt nej.

Men även mindre laddade frågor än vinst ska debatteras, och ser ut att mynna ut i en ny kurs för partiet. Att slopa kötid som urvalsgrund är en sådan. Att, även det i linje med Åstrandutredningen från i fjol (SOU 2020:28), ekonomiskt kompensera kommunala skolor för deras ansvar att alltid kunna ta emot kommunens elever är ett annat förslag uppe för debatt. Dessutom gick partiledaren Annie Lööf tillsammans med partiets skolpolitiske talesperson Fredrik Christensson nyligen ut med ett flertal förslag i liknande anda i en debattartikel (DN 7/9).

Välbehövd reformvård, går att hävda. Även väldigt lägligt, om partiet tänker sig fortsatt samarbete vänsterut även efter valet. Januariavtalet hindrade, till skolminister Anna Ekströms (S) öppet uttryckta förtret (Expressen 25/12 -19) regeringen att driva eller arbeta vidare på förslag om vinstbegränsning. Att lyckas bakbinda S så ännu en mandatperiod lär bli svårt. Särskilt när även Vänsterpartiet ska med.

Och även om de sistnämnda är djupa ideologiska motståndare till vinster i välfärden, är kompromiss kanske inte omöjligt. I en debattartikel i Svenska Dagbladet (13/9) går Daniel Riazat, skolpolitisk talesperson för V, hårt ut mot att "lappa och laga i svenska skolsystemet”. Bortom retoriken är det han rent konkret efterlyser dock inte vinstbegränsningar à la Reepalu-utredningen, utan att S lägger fram de "modigare" förslagen i Åstrandutredningen: sänkt skolpeng för friskolor, klasspeng istället för elevpeng, ett omarbetat skolvalssystem. Det vill säga inte milslångt från de förslag som C snart ska debattera. Och även om grunden för partiernas kritik, och ideologiska utgångspunkter i frågan, skiljer sig markant finns en delvis gemensam problemformulering.

Udden av den allmänna kritiken mot vinster i välfärden har allt mer kommit att riktas specifikt mot "marknadsskolan". Det verkar råda samsyn kring att problem med betygsinflation, extrema köer när barn ställs i kö redan på BB och oseriösa aktörer behöver lösas. Återstår att hitta hur.

Skolmarknaden är i grunden en kvasimarknad, där politikerna har makt över incitamenten och kan ändra dem om de leder fel. Problemen går att rätta till, utan att gå på vinsterna i sig. Och utan att äventyra valfriheten, som ger medborgarna egenmakt vilket i sig har ett stort värde. Det är två insikter för C såväl som övriga borgerligheten att ha i bakhuvudet, för att ta kommando i frågan. Friskolesystemets framtid är för viktigt för att lämna till vänstern.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.