Annons

Emma Jaenson: De som har förstört svensk skola ska stå i skamvrån

Skolans haveri beror på ideologi och politiska beslut, som inte tar hänsyn till den stora majoriteten skötsamma elevers rätt till studiero.
Emma JaensonSkicka e-post
Ledare • Publicerad 3 juli 2024
Emma Jaenson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Ystads Allehanda politiska etikett är liberal.
Väggaskolan,  gymnasieskola, elever, klassrum,  BLTgenrebild
Väggaskolan, gymnasieskola, elever, klassrum, BLTgenrebildFoto: Lena Ehring

Sverige är sämst i Europa. Åtminstone när det kommer till disciplin i klassrummen. Data som har sammanställts från OECD och baseras på PISA-undersökningar visar att 37 procent (!) av alla 15-åriga elever uppger att det oftast eller alltid är stökigt i skolan. Cirka 30 procent uppger att de blir störda av att andra elever använder mobiltelefoner.

Svensk skola har länge präglats av en destruktiv och relativistisk kunskapssyn, där man har nedvärderat lärarens auktoritet och strävat efter likvärdighet. Alla elever ska till varje pris tvingas in i samma klassrum och lektionerna och skolan anpassas efter dem som stökar, snarare än efter den skötsamma majoriteten.

Annons

Skolans haveri handlar om ideologi och i politiska beslut, där man tagit mer hänsyn till enstaka personers rätt att befinna sig i skolan snarare än till den överväldigande majoriteten skötsamma elevers rätt till studiero. Man har alltså valt att offra den stora majoriteten barn på likvärdighetens altare.

Samtidigt är alla barn som bekant tvungna att gå till skolan åtta timmar om dagen – oavsett oro i magen, otrygghet, att de inte får någon studiero eller plågas av ett gäng stökiga killar med antisocialt beteende. Men vi har skolplikt och det är olagligt att göra motsatsen. I vilken annan situation hade vi accepterat detta? På vilken arbetsplats? Och hur formar det här ett barn för framtiden?

Forskaren och debattören Anna Karin Wyndhamn berättar i podden ”Under all kritik” hur hon och ett antal andra föräldrar engagerade sig för att få bukt med stöket på hennes barns skola. De satte press på nivåerna ovanför rektorn: på chefer och politiker. De kontaktade journalister. De satte så mycket tryck så att problemen inte gick att ignorera. Och det slutade till slut med att rektorn lämnade sitt uppdrag.

”Men i grunden behövs en perspektivförändring i svensk skolan, likt den som nu sker inom svensk brottslagstiftning.”

Men att man som enskild förälder ska behöva kämpa så hårt för att det egna barnet ska få en rimlig skolgång är befängt. Det är något som bara borde fungera. Syftet med skolan är att utbildas. Det är inte bara en plats att förvaras tills man är myndig.

Regeringen har dock föreslagit ett antal åtgärder för att få bukt med disciplinproblemen i skolan. Rektorns ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero skrivs in i skollagen. Regeringen vill även införa “akutskolor” för barn som stör och som behöver flyttas utanför skolan och den satsar också 600 miljoner kronor på fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper. Gott så.

I grunden behövs en perspektivförändring i den svenska skolan, likt den som nu sker inom svensk brottslagstiftning. Fokus måste ligga på den skötsamma och tysta majoritetens rätt till en god skolgång. De som stökar och stör måste få tydliga konsekvenser, och i vissa fall bör det innebära att man inte ska befinna sig i samma klassrum. Därmed inte sagt att stökiga elever inte ska få adekvat hjälp. De barn som behöver extra stöd ska givetvis få det.

Men de politiker som har skapat dagens skolsituation – och de som fortsätter att upprätthålla den – bör placeras in i skamvrån.

Annons
Annons
Annons
Annons