Annons

Sylvia Asklöf Fortell: Den nya säkerhetsstrategin sveper bort gamla föreställningar

Den nationella säkerhetsstrategin placerar Sverige mitt i omvärldsutvecklingen, där samarbete är det enda som gäller. Det är befriande.
Sylvia Asklöf FortellSkicka e-post
Ledare • Publicerad måndag 17:09
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Ystads Allehanda politiska etikett är liberal.
Försvarsminister Pål Jonson vid ett besök på F17 i våras.
Försvarsminister Pål Jonson vid ett besök på F17 i våras.Foto: Lena Ehring

Kriget, kriminaliteten, konkurrenskraften. Dessa tre korta ord kan sammanfatta Sveriges nya nationella säkerhetsstrategi, vilken statsministern och försvarsministern presenterade under måndagen. Det är garanterat ingen slump att det händer dagarna före Sveriges första Natomöte som fullvärdig medlem.

Det är på tiden att en ny strategi kommer på plats. Den senaste lades fram 2017. Sedan dess har det vuxit fram ett helt nytt säkerhetspolitiskt universum, med en tydlig medvetenhet om hur snabbt en kris kan dyka upp: pandemi, krig eller elkris. Det är bara att välja.

Annons

Vi har klivit in i en tid där det är omöjligt att dra en gräns mellan inre och yttre hot. Numera använder sig främmande makt av organiserad brottslighet inne i Sverige för att slå mot en tredje stats intressen. Detta gör att stuprören mellan departementen måste försvinna och säkerhetsarbetet ske på ett helt övergripande plan. Strategin kommer därför också att läggas fram för riksdagen för debatt och förankring i höst.

Det är tydligt att den svenska staten befinner sig mitt i omvärldsutvecklingen på denna nya spelplan. Sverige tronar inte längre på några falska föreställningar om neutralitet och alliansfrihet. Det är befriande.

Samarbete fullt ut är den enda vägen framåt i en tid då konflikten mellan den demokratiska världen och länder som Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea blir tydligare för varje dag som går – stater som vill kasta en regelbaserad världsordning över ända och ersätta den med ”den starkes rätt”.

Ryssland och Kinas allt mer systematiska samarbete gör Ryssland mer motståndskraftigt i Ukraina. Statsminister Ulf Kristersson och försvarsminister Pål Jonsson slog därför återigen fast att ordningen i Europa (och världen) börjar och slutar med att Ukraina går segrande ur kriget.

Sveriges arbete på området ger numera eko internationellt. Häromdagen var Storbritanniens nya utrikesminister David Lammy på blixtvisit i Stockholm. Resan gick mellan Berlin, Warszawa och Stockholm. Varför dessa tre länder? För att alla tre är viktiga för att upprätthålla Ukrainas motståndskraft, rapporterade BBC under söndagen, och betonar Sveriges färska medlemskap i Nato.

Sverige har med sin närhet till Ryssland haft en god förståelse och kunskap om vad som händer österut – i alla fall för det mesta. Däremot måste det vara slut, en gång för alla, med jojo-bantandet av den svenska Försvarsmakten. De senaste tjugo årens katastrofala missbedömningar måste lära styrande politiker att regeringens främsta uppgift, i alla lägen, är att skydda svenska medborgare. Och det skyddet måste vara extremt långsiktigt.

Den nya nationella säkerhetsstrategin är tänkt att fungera som en reell färdplan till 2030, men att den ska kunna uppdateras vid behov. Med tanke på hastigheten i omvärldsutvecklingen är det verkligen en lågoddsare.

Annons
Annons
Annons
Annons