GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Det grymma väderhotet

Översvämningarna i Tyskland, Belgien och Nederländerna tar människoliv, förstör hus och annan egendom. Helt kan vi inte skydda oss mot vädrets makter, men bättre förberedda måste vi bli.
Ledare • Publicerad 16 juli 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Översvämning i Liege.
Översvämning i Liege.
Foto: Valentin Bianchi

Bilderna från västra Tyskland, Belgien och Nederländerna påminner om hur snabbt ett modernt samhälle kan förvandlas till ett katastrofområde. Stora mängder regn under kort tid är något som kan underminera vägar och byggnader, vatten letar sig in där människor helst av allt inte vill ha det.

Över hundra människor har mist livet när detta skrivs, många fler saknas (SVT). Hela samhällen evakueras och skyddsvallar rämnar. De drabbade länderna är väl rustade både civilt och militärt, men Sverige och andra länder får solidariskt vara beredda att ställa upp om det behövs, på samma vis som den polska brandkåren gjorde när skogsbränderna härjade i Sverige 2018.

Skogsbränder, stormar och översvämningar har människan alltid fått stå ut med. Södra Östersjön drabbades 1872 av en historisk stormflod. Vatten pressades av stormar från två håll samtidigt, från Kattegatt och Norra Östersjön. Vattenståndet blev runt 3,3 meter över det normala. Bornholm drabbades tidigt, men ännu värre blev det på Lolland-Falster och i norra Tyskland. Ett par hundra människor dog, hemmen för runt 15 000 människor förstördes när gårdar och hus strök med i stormfloden. Det berättas om dramatiska scener när människor och djur sökte sig upp på tak och i träd för att rädda sig. (Världens historia och Naksov lokalarkiv.dk).

Den svenska sydkusten klarade sig lindrigare undan, den gången. Men att väderfenomen och olyckliga omständigheter kan slå hårt mot kustområden inser de flesta. I dag är kusterna betydligt mer befolkade än för 150 år sedan. I de då värst drabbade delarna av Danmark och Tyskland har skyddsåtgärder vidtagits med diken, slussar och vallar. Men sådant måste ständigt uppdateras och förstärkas, det visar den pågående katastrofen i Europa. Just de delar som drabbas nu är sådana som riskerar att få se mer av stigande havsnivåer och andra följder av klimatförändringar.

I Skåne finns planer på olika former av skydd längs kusten, men vallar är av förklarliga skäl samtidigt inget som de boende är särskilt förtjusta i. Sandstränder förändras med erosion, men det kan också möjligheterna att bo på de numera attraktiva havsnära områdena göra.

Klimatförändringar kan medföra ytterligare förändringar som gör att riskerna behöver omvärderas. Att kontrollera klimatet och vädret är omöjligt lokalt, regionalt och nationellt. Däremot är det möjligt att ta till de riskminimerande åtgärder som är möjliga och att öka beredskapen för om katastroferna ändå inträffar. Det kommer att kosta på kort sikt men riskerar att bli ännu dyrare om inga eller för klena åtgärder vidtas.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.