Annons

Elitidrotteni lyxfällan

Flotta arenor, kommunala bidrag och statliga lönegarantier. Skattebetalarna står för elitklubbarnas överkonsumtion.
Ledare • Publicerad 29 mars 2014

Arenor och simhallar. Den ena lyxigare än den andra. Gärna finansierade helt med skattemedel. Oftast motiverade med att de behövs för marknadsföring av kommunen och för att locka turism och nya invånare. Enligt Ekot går svenska kommuner varje år 400 miljoner kronor back på sina idrotts- och evenemangsarenor. Trots det fortsätter storsatsningarna på lokala monument, medan underhåll och nybyggen av funktionella hallar för motion eller investeringar i miljöer som inbjuder till fysisk aktivitet för allmänheten får stå tillbaka.

Orter med ett elitlag i någon av bollsporterna bygger inte enbart arenor och sponsrar via kommunala bolag, utan går ofta in i olika lösningar för att rädda sina lag ekonomiskt när konkurs hotar. Och emellanåt får staten, genom lönegarantin, ställa upp med att finansiera de fantasikontrakt som klubbarna skrivit med spelare. Modo i Örnsköldsvik får på många sätt stöd av kommunen. Nyligen beslutades om bidrag på 90 miljoner kronor över tio år. Men först hade kommunfullmäktige sagt nej till 170 000 kronor i stöd till handikappföreningar. Kommunalrådet försvarar satsningen med att Växjö lägger ännu mer. Och så ser det ut, i kommun efter kommun.

Annons

För elitklubbarna går sällan bra. 15 av de 16 allsvenska fotbollsklubbarna – siffror från Syrianska fanns inte färdiga – gick tillsammans 53 miljoner kronor back förra året, enligt en genomgång som SR gjort.

Två klubbar, Brommapojkarna och Mjällby, visade ett mindre överskott.

Att skattebetalarna tvingas till att understödja en lönekonkurrens som inte har motsvarighet vare sig i den kvalitet som levereras på planen eller i publiks och övriga sponsorers intresse är i sig motbjudande. Det är dessutom sportsligt ytterst tveksamt.

Elitidrott är trevligt. Idrottshallar och simhallar behövs. Men det finns goda exempel där näringsliv och lokalsamhälle klarar av att skapa det där extra, med en lagom evenemangshall och ett lag med stort publikstöd, utan enorma insatser av skattemedel. Det är inte de stora kommunala arenaprojekten som lockar invånare och turister. Barnfamiljer flyttar hellre till bästa skolan än häftigaste kommunala vattenrutschbanan.

Det finns de som lärt sig av misstagen. Eller tycker att andra borde lära sig av dem :

”Välkomna hit om ni vill ha tips på hur man inte ska göra om man bygger en bandyhall”, säger Gunnar Lidell (M), kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg till Ekot. Se där en informationskväll som borde locka stora delegationer av kommunpolitiker och tjänstemän till Lilla Paris.

Petter Birgersson
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons