En forskningsvärld slår om
I coronakrisen står nästan ingen verksamhet opåverkad, inte heller forskarvärlden inom det som på svenska kallas livsvetenskaper, efter engelskans Life sciences. Precis som för många andra runt om i världen är det ofta hemarbete som gäller för universitetsforskarna. En mängd labb stängs om de inte är direkt kopplade till covid-19. Men säg den forskare som vill sitta sysslolös? Många har svängt om från sina ordinarie verksamheter till att bidra i den akuta jakten för att mildra covid-19-krisen och för att stoppa den från att återkomma. Det kan förstås vara genom att få fram ett vaccin, men också att finna snabba metoder för att testa om en person bär på viruset, pröva redan existerande läkemedel för dess effekt mot covid-19 och att utveckla nya.
Svenska SciLifeLab, en statlig konstruktion för att samla forskare från svenska universitet till att bedriva molekylär-biologisk forskning, fick nyligen 50 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Ett av målen är att hitta bättre sätt att testa fler för att konstatera om de bär på viruset eller har gjort det. Att testa många är en av de viktigaste åtgärderna för att kontrollera epidemin och se till att få så många virusfria som möjligt i arbete. Att exempelvis kunna testa sjukvårdspersonal är en kritisk punkt.
Vetenskapsrådet meddelade 27 mars att redan beviljade anslag får användas till covid-19-forskning istället, allt under förutsättning att man delar med sig av data till andra forskningskollegor, nationellt och internationellt.
Forskare på Karolinska institutet har beviljats EU-finansiering för att hitta antikroppar mot Coronaviruset.
Runt om i världen händer det massor.
I Skottland har universiteten i Dundee och Glasgow gått ihop för att samla forskning kring coronaviruset SARS-Cov-2. Resultaten görs tillgängliga för forskare över hela världen för att göra det möjligt att få fram ett vaccin som förhindrar att människor blir smittade.
På University of Toronto koncentrerar sig forskarna på att söka efter antivirala läkemedel som kan hämma sjukdomen i en redan smittad patient. “Även om ett vaccin blir tillgängligt kommer inte alla att bli vaccinerade”,säger Sachdev Sidhu, professor i molekylär genetik, till universitets hemsida.
Världshälsoorganisationen, WHO och Schweiziska filantropifonden har startat en insamlingsfond för att förstå virusets spridning och se till att patienter får rätt hjälp, att vårdpersonal får rätt skydd och för att påskynda framtagning av vaccin, tester och behandlingar.
Detta är bara några få exempel på vad som händer runt om i världen just nu. Statliga och privata aktörer går ihop för att finna vägar framåt. Det visar att forskningsvärlden kan åstadkomma mycket med gemensam kraft. Just uppmaningarna till öppenhet och internationellt samarbete visar också att det finns motvikter mot den sämsta formen av nationalism som många tror kommer att bli följden av pandemin. Tiden är kort och pandemin kommer att slå hårt under de närmsta månaderna. Men människan har inte bara förmåga att ställa till det för sig utan också att åstadkomma förbluffande resultat tillsammans när det väl gäller.
Just i coronatider vore det fel att uppmana till att krama en forskare. Men att skänka en tanke – och kanske en slant – till dem fungerar också som ett slags tack för insatserna i kampen mot SARS-Cov-2 och covid-19.
