En gåva till civilsamhället
En av de minst kända förändringarna som började att gälla på årets första dag är sannolikt fördubblingen av gåvoavdraget. Eller rättare sagt skattereduktionen för gåvor.
Nu ges en skattereduktion på 25 procent på gåvor upp till 12000 kronor. Tidigare var maxbeloppet 6000 kronor. Det är konsekvensen av att denna kristdemokratiska hjärtefråga ingick i den segrande M/KD/SD-budgeten i riksdagen.
Skattereduktionen för gåvor infördes av alliansregeringen för att sedan avskaffas av den rödgröna regeringen. Och för att sedan återinföras av S/Mp-regeringen när den styrde med en M/KD-budget. Det är inte helt lätt att hänga med i svängarna. Regeringen har inte heller givit någon myndighet i uppdrag att sprida kännedom om att skatten på oegennytta har reducerats.
Men intresset har ändå varit stort. Givandet till godkända organisationer ökade kraftigt när skattereduktionen infördes. Och nu har organisationer stått på kö för att anmäla sig till Skatteverket för att omfattas av reglerna.
Skattesänkningen som det de facto är fråga om för den som ger bidrar till välfärd. Fokus i debatten blir lätt på att den enskilde som redan donerar pengar till folkrörelser får en skattelättnad. Men idén bakom skattereduktionen är så mycket större.
Staten har starka motiv för att stötta solidaritet och oegennytta, för att uppmuntra medborgarna att hjälpa andra. Och staten har också starka motiv att stötta det civila samhället. I folkrörelser och föreningar förenas människor, de fungerar som ett sammanhållande kitt. I den ideella sektorn föds också sociala innovationer. Nya behov identifieras, nya lösningar skapas när civilsamhällets egen energi tas tillvara.
Församlingar och föreningar bedriver social verksamhet som både alternativ och komplement till den offentliga. För att inte säga att denna verksamhet faktiskt är basen i ett öppet samhälle.
Offentligt direkt stöd till det civila samhället har dock baksidan att det skapar beroenden och direkta intressegemenskaper. Stöd ger makt och möjligheter att styra över de fria samhällssfärerna.
”Med ett stärkt avdrag stärks istället civilsamhällets självständighet. Intäkterna förändrar maktbalansen mellan stat och civilsamhälle.”
Med ett stärkt avdrag stärks istället civilsamhällets självständighet. Intäkterna förändrar maktbalansen mellan stat och civilsamhälle.
Vägen dit är lång i Sverige, men gåvoavdraget är i vart fall en början. Och det är kanske därför som det politiska motståndet historiskt varit så starkt mot gåvoavdrag. Det handlar egentligen inte i sak om att det är en mindre skattesänkning utan att möjligheten att styra över de fria samhällssfärerna minskar rejält på sikt om gåvoavdraget får genomslag.
Det är kanske heller ingen slump att regeringsföreträdarna denna gång tonat ned kritiken mot skattereduktionen. Ty den rimmar illa med bilden av en kall borgerlig budget. Den stämmer inte med den konstruerade föreställningen att Kristdemokraterna brutit med sin solidaritetshistoria och den står i direkt motsats till talet om att skattesänkningar går på tvärs med välfärdsambitioner.
