Ett jobb är ett jobb om än i arbetskläder
Det konstaterar tidningen Economist i sitt senaste nummer där den publicerar en stor genomgång av arbetsmarknaden i ett globalt perspektiv.
Det är en dyster utveckling som tidningen ger med växande arbetslöshet samtidigt som behovet av kvalificerad arbetskraft ökar. Till synes en paradox men tyvärr inte, när kraven på kompetens ökar och utbildningen inte hänger med skapas det en missmatch, något som är förödande både för individen och samhället. Detta drabbar i allra högsta grad de ungdomar som ännu inte kommit in på arbetsmarknaden.
När regeringen på måndagen presenterade delar av sin budget för nästa år var delar av satsningarna redan kända, som till exempel sänkt restaurangmoms, men regeringens målsättning klarnade ändå. Man vill skapa fler jobb och fler vägar till jobb för unga människor. Det är självklart en vällovlig satsning men frågan är om åtgärderna är tillräckliga och ger de förväntade resultaten.
Totalt satsar regeringen 7,5 miljarder kronor för att underlätta för unga på arbetsmarknaden. Den dyraste satsningen är sänkningen av restaurangmomsen från 25 till 12 procent. Momssänkningen beräknas kosta staten 5,4 miljarder kronor och syftet med satsningen är att skapa fler jobb, framför allt för ungdomar. Men ingen vet idag hur många nya jobb som skapas.
Vidare satsar regeringen på en förlängd utbildning för unga utan gymnasieutbildning och på fler platser inom yrkesutbildningen. Under åren 2012–2013 skapas 7 500 nya platser inom yrkesvux och yrkeshögskolan vilket beräknas kosta 750 miljoner.
För att förbättra kopplingen mellan skola och arbetslivet genomför regeringen det så kallade tekniksprånget. Det innebär att studenter från tekniska och naturvetenskapliga program ska få möjlighet att praktisera på ett teknikföretag. Över en treårsperiod satsas totalt 100 miljoner kronor på de tekniska praktikplatserna.
Långvarigt utanförskap är ett allvarligt problem både för den drabbade individen och för samhället i stort. Särskilt utsatta är unga människor eftersom deras framtidshopp helt kan raseras. Allt behöver därför göras för att få in ungdomarna i arbetslivet. Regeringen gör rätt i att fokusera på detta i en tid då reformutrymmet är begränsat.
Men det finns fler åtgärder regeringen kan göra. Till exempel se över hur en förändrad arbetsrätt skulle se ut så att ungdomar lättare skulle få in en fot på arbetsmarknaden.
Även attityderna till arbete behöver förändras. Det finns en mängd olika yrkeskategorier som bär upp välfärden i hela vårt land. Inget arbete är i grunden mindre värt än ett annat. Ett jobb är alltid ett jobb om än i arbetskläder. Det borde gälla för alla, unga som gamla, som vill vara med och bygga vårt gemensamma samhälle.
