GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Gå inte på skattetricket

En ny bankskatt ska finansiera försvaret. Det låter enkelt. Så varför inte uppfinna fler skatter?
Bankskatt gör väl ingen skada?
Bankskatt gör väl ingen skada?
Foto: Gustaf Månsson/SvD/TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.

Regeringen och dess stödpartier har återlanserat idén om en särskild bankskatt, som de föredrar att kalla riskskatt. Den är omformad sedan den först presenterades och ska nu omfatta även bankernas utländska skulder, men med en något lägre skattesats än i ursprungsförslaget. När den införs 2022 ska den ge runt 6 miljarder kronor till statskassan.

Det heter officiellt att syftet är ”att stärka de offentliga finanserna och skapa utrymme för att täcka de kostnader som en kris i det finansiella systemet riskerar att föra med sig”. Den logiken har även statens myndigheter svårt att se. I remissyttrandet till ursprungsförslaget förklarade Riksgälden tvärtom ”att utformningen av riskskatten, har vissa negativa implikationer ur ett stabilitetsperspektiv.” Myndigheten pekade på att upplåning via andra vägar, inte så välreglerade som storbankerna, skulle komma att öka.

Bankskatten har också presenterats som att den ska finansiera försvarssatsningar. Det där att skatter från olika håll ska ha egna specialdestinationer i statsbudgeten är ett praktiskt knep att ta till. Det är dock ett kommunikationstrick, i verkligheten ramlar pengarna in på samma ställe innan de fördelas ut till de nyttigheter och skadligheter staten ägnar sig åt.

Bankskatten kommer att slå mot de större bankerna och drabbar ingen fattig, så det är en rätt lätt opinion att vinnas. Man kan omedelbart därför fundera på varför inte regeringen och januaripartierna slår till med en betydligt högre skatt, för nog finns det hål att fylla både i försvaret och annorstädes.

Anledningen är förstås att skatter har baksidor. Till och med banker behövs för att ekonomin ska växa. Ja, man kan faktiskt säga att det är lite av bankernas existensberättigande att genom krediter och lån se till att människor kan investera i företag och fastigheter. Bankerna är vattnet på kvarnhjulet.

Frågan blir följaktligen om den nya skatten kommer att göra att fler investerar, att mer produceras, att fler får jobb, att ekonomin växer och ger mer välstånd.

Om det gäller vore den en fantastisk innovation, en uppfinning i stil med evighetsmaskinen. Då är det bara att gratulera regeringen och stödpartiernas geniala förmågor. Det öppnar för oändliga ekonomiska möjligheter. Låt skattekreativiteten i regeringskansliet och i riksdagen flöda fritt för att ge försvaret alla de nyaste kanoner, vården all personal och fluffmyndigheterna allt fluff världen kan uppbringa.

Om den nya skatten snarare hämmar ekonomin är läget annorlunda. Då kanske regering och riksdag ska samlas till en helt annan fråga: Vilka skatter bör sänkas, tas bort eller aldrig uppfinnas, så att mer välstånd skapas?

Läs mer