Annons

Gunnar Hökmark: Gunnar Hökmark: Minns 1991 – Vi måste ge Rysslands demokrater vårt stöd

Den 25 december – om tio dagar för 30 år sedan - halades den sovjetiska flaggan för sista gången i Kreml. Dagen efter hissades den ryska flaggan som en symbol för frihet.
Gunnar Hökmark
Gästkrönika • Publicerad 14 december 2021
Detta är en personligt skriven text i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Bara ett par veckor tidigare – den 8 december - hade ledarna för Ryssland, Ukraina och Belarus – tre av de sovjetiska rådsrepubliker som 1922 grundade Sovjetunionen –i Belarus undertecknat det så kallade Belavezja-avtalet om Sovjetunionens upplösning. Med detta fick en av 1900-talets största politiska tragedier ett slut.

För Ryssland, Ukraina och Belarus öppnades en möjlighet till demokratisk utveckling. I Ryssland tog den utvecklingen – som under 1990-talet ingalunda varit stabil – sitt slut med Vladimir Putins tillträde under nyårsnatten 2000.

Annons

Sedan dess har Ryssland präglats av en tilltagande despoti och kleptokrati. Företagare, opinionsbildare, journalister och politiska motståndare har trakasserats, fängslats och avrättats samtidigt som Putin och hans närstående krets har samlat i stort sett all makt över politik, företag, provinser och media i sina privata händer.

Aleksej Navalnyj, den ryska oppositionens ledare som i dag får Europaparlamentets Sacharovpris är bara en av de senaste som utsatts för mordförsök och nu fängelse under tortyrliknande former.

Samtidigt har Putinregimen medvetet underminerat och destabiliserat förutsättningarna för en demokratisk utveckling i Belarus och Ukraina, genom att ge stöd till despotiska och korrupta ledare i sitt grannskap.

Det är mot denna bakgrund man måste se Rysslands invasion av Ukraina 2014 och det är därför Ryssland nu på nytt har samlat extremt stora truppkoncentrationer kring Ukrainas gränser. Det är för att skrämmas, men helt säkert också för att användas om tillfälle ges. Den frihet som Sovjetunionens fall lovade vill Putin slutgiltigt krossa.

Om det blir ett krig kan ingen avgöra. Men många kan genom kraftfullt agerande redan nu göra vad man kan för att hindra att ett krig bryter ut. Detta genom att se till att Putin inser att han har mer att förlora än att vinna på att inleda ett krig i Europa.

När Europaparlamentet den 15 december tilldelar Aleksej Navalnyj 2021 års Sacharov-pris – uppkallat efter den sovjetiske vetenskapsmannen och dissidenten Andrej Sacharov – är det ett uttryck för stöd till dem som kämpar för demokrati i Ryssland och en europeisk markering mot Putins förtryck.

Europas reaktioner tillsammans med USA måste vara tydliga innan kriget bryter ut. De måste klargöras nu i den form som krävs för att stoppa ett krig. Efteråt är det försent.

Priset till Navalnyj är pris till det Ryssland som för 30 år sedan hade kunnat bli verklighet. Den ryska demokratirörelsen förtjänar vårt stöd mot den diktatur som nu härskar och på nytt hotar att angripa Ukraina och hela den europeiska fredsordningen. Den kan nämligen en gång leda Ryssland rätt mot demokrati och som en del av ett fredligt Europa.

Gunnar Hökmark

Ordförande tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker (M)

Annons
Annons
Annons
Annons