Annons

Hög tid för Sluta-slösa-reform

Sverige behöver en borgerlig utgiftsreform.
Ledare • Publicerad 13 februari 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) bör kapa slöseriet.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) bör kapa slöseriet.Foto: Claudio Bresciani/TT

Höjda styrräntor för att stävja inflationen samtidigt som Sverige spås få den sämsta ekonomiska utvecklingen av samtliga EU-länder. Det är besvärande nyheter för hushåll och företag.

Liksom självklart för den nya regeringen och dess finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Annons

Det är sällan borgerligheten har tur när den regerar. 1990-talskrisen inföll under borgerlig regering, finanskrisen exploderade under Allianstiden och när Ulf Kristerssons minoritetsregering kom till makten rådde krig och inflation. Socialdemokrater frestas att tala om att det är dumt att rösta på dem som har otur.

Men en borgerlig regering har också möjlighet att genomföra reformer som gynnar Sverige på sikt – med risken för att någon annan får äran.

När EU-kommissionen går genom de ekonomiska utsikterna för medlemsländerna de närmaste åren hamnar Sverige på bottenplats, med en negativ prognos för tillväxten nuvarande år och en fortsatt svag utveckling 2024.

Prognoser är prognoser, men det finns ett antal problem i svensk ekonomi. Den höga skuldsättningen på bostäder brukar framhållas som ett av dem. När räntorna går upp och det sammanfaller med att elkostnader och matpriser stiger får många hushåll problem att klara räkningarna.

Det gör att somliga är tveksamma till att Riksbanken fortsätter att höja styrräntan, en väg som den nye riksbankschefen Erik Thedéen och hans direktion fortsatte på förra veckan. Med en svag krona, som spär på inflationen då importvaror blir dyrare i kronor räknat, är det svårt att välja en annan väg än andra centralbanker då det skulle medverka till att hålla kronan nere. Samtidigt är det inte någon överhettad ekonomi som Riksbanken ska kyla ner, vilket Europakommissionens prognos understryker.

För att långsiktigt stärka svensk ekonomi krävs helt andra åtgärder. Att gynna privata investeringar har tyvärr kommit i skymundan i debatten när allt handlar om krav på att staten ska stå för det som utlovas bli en grön omställning. Efter många år av politiskt pillande är det åter dags att rensa upp bland skattesatser och regler. Allt för många politiker har svårt att lära sig värdet av förutsägbarhet när det kommer till skatter.

Men först och främst behöver Sverige en utgiftsreform; en grundlig översyn av vilka utgifter skattekollektivet ska stå för och inte. Att byråkratier växer och organisationer överöses av nya värdegrundsprojekt är ett allvarligt symptom på att kärnverksamheter hamnar i skymundan. Att staten samtidigt misslyckas med elförsörjning, polis, sjukvård, försvar och utbildning är en konsekvens av att insikten har urholkats om vad fördelning av knappa resurser innebär.

Revolutioner är sällan välkomna. Men en omvälvning i synen på skattemedel från ”här behövs mer resurser” – det behöver alla om man frågar dem – till ”här gör de knappa resurserna mest nytta” vore i allra högsta grad välkommen.

Tänk om en borgerlig regering faktiskt vågade föra en så borgerlig politik.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons