Ingen anledning till kommunalt tårtkalas
Ystad kommun plus 65 miljoner kronor. Trelleborgs kommun plus 393 miljoner kronor, eller hisnande 1 099 miljoner kronor om hela kommunkoncernen med bolag räknas in.
Det är ett par exempel på kommuner och regioner som gjorde stora överskott förra året. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, var det inga av Sveriges regioner som visade underskott förra året, och bara 16 av Sveriges 290 kommuner hade underskott. För första gången på tio år hade kommunsektorn ett positivt finansiellt sparande.
Jämfört med 2019 har resultaten för samtliga regioner och kommuner ökat med drygt 39 miljarder kronor 2020. Statsbidragen var 30 miljarder kronor högre än 2019 varav 21 miljarder var tillskott kopplade till pandemin. Ytterligare 20 miljarder kronor kom i form av ersättning för merkostnader till följd av covid 19 inom sjukvård och omsorg.
Det samtidigt som kostnader inom vissa verksamheter minskade eftersom mycket kommunal service inte har kunnat hålla öppet som vanligt. Allt enligt SKR.
Det är alltså generellt inte höga skatteintäkter eller goda hushållningsegenskaper som håller kommunerna på rätt sida nollstrecket. Penningarna kommer inte heller från himlen, utan från statsbidrag finansierade av skattebetalare och upplåning. Statens budgetunderskott för 2020 blev 221 miljarder kronor (Riksgälden).
Det kan naturligtvis sägas att det är tur att staten kan låna, och fortfarande så billigt att man till och med från riksgälden räknar med att staten går plus på statens skulder 2021. De flesta skulder från en gammal tid när räntor på lån var en av statens största utgifter är nu avverkade en del av dem ersatta med lån med något på 1990-talet helt overkligt som negativ ränta.
Men om något ser för bra ut för att vara sant, tenderar det också att vara så. Det är rimligen inte så att ett pandemiår som slår hårt mot ekonomin världen över innebär att kommuner och regioner har lätta år att vänta sig framför över. Först och främst bör 2020 ses som ett isolerat extremt år. Staten har agerat för att stötta sjukvården och omsorgen och sett till att kommuner och regioner skulle kunna fullfölja nödvändiga insatser.
Överskotten kan ge en falsk bild av att det finns en stor mängd pengar att ösa över pressade verksamheter eller att kommunerna har goda marginaler att sänka skatten för att öka medborgarnas välstånd och den ekonomiska aktiviteten. Men överskotten bygger i hög grad på exceptionella omständigheter och statliga bidrag och inte på god ekonomisk utveckling med ökade privata investeringar, fler och lönsammare företag, ökad konsumtion som resulterat i ökade skatteintäkter. Kommuner kan inte anpassa sin utgiftskostym efter tillfälliga överskottsår för att åren efter dra åt svångremmen igen. Det kan bli väldigt smärtsamt.
Den helt avgörande frågan för välståndet både lokalt och i riket handlar om att upprusta de grundläggande funktionerna, att se till att det finns förutsättningar för ett innovationsdrivet näringsliv. Den förmågan mäts inte i ett enskilt kommunalt överskottsår 2020.
