Exakt vad som menas med fyra semestrar är oklart, men man får anta att de ska präglas av viss lyx då de av DN ställs i relation till en hävdad brist på pengar till barnens skolböcker. Tankarna går till turkosa vatten och vita stränder på en exotisk ö snarare än till ett sönderblåst tvåmanstält på en camping vid Mellby strand.

Hur stor andel av Sveriges hushåll som har råd och tid med dessa semestrar i fyrtal är oklart. Den som inte har det tillhör i alla fall inte medelklassen, enligt DN-definitionen. Det är också troligt att de personer som verkligen har råd med Thailandspendlandet också har betalat skatt så att det räcker till skolböcker både åt egna och andras barn. Om vederbörande nu inte helt undgått det svenska skattetrycket på nära 43 procent av bnp.

Det råder inte brist på resurser i termer av skattepengar i Sverige. 2021 beräknades de totala skatteintäkterna till 2 324 miljarder kronor. 2007 började Alliansen sänka skatten på arbete. 2006 var skatteintäkterna 1 413 miljarder kronor, eller runt 1 700 miljarder kronor i 2021 års penningvärde (Ekonomifakta/ESV). Det blir till betydligt fler skolböcker 2021 än 2006.

Svensken hade alldeles säkert råd med fler semestrar 2021 än 2006 (om inte covid satte stopp) men inte på bekostnad av möjligheten för det offentliga att köpa in skolböcker. I själva verket har det offentligas resurser stärkts under perioden. I högskatteländer som Sverige tenderar sänkta skatter att ha den effekten.

Det är korrekt att sänkta skatter inte längre är den mest prioriterade frågan för Sverige, även om det fortfarande finns skadliga skatter som sänker välståndet. Förvaltandet av skattemedel är det dock. Varenda skattekrona borde märkas med hur den har tillkommit. Då skulle också hanterandet av den bli varsammare, med fler skolböcker och färre värdegrundsmyndigheter. Flaskhalsen i många offentliga verksamheter i dag är inte att det saknas pengar att anställa människor (som är dyrare än böcker), utan att det saknas kompetenta människor att rekrytera.

Medelklassbegreppet är för övrigt bedrägligt, eftersom det är flyktigt och flytande – ingen vet egentligen vem som ingår. I svensk press används begreppet av någon anledning mest i pejorativt, nedsättande, syfte. Det är oklart varför, möjligen handlar det om en slags självspäkning.

Ett välståndsland borde sträva efter att en större andel medborgare klarar sin försörjning på egen hand. Om något är det viktigt att fler i Sverige får ett välstånd så att de kan betala för en bra bostad, en liten trädgård, mat, transport, en semester i husvagn på Mellbystrand och en buffert stor nog för att besegra en högbeskattad elräkning vintern 2022/2023.

Ännu högre skatter är inte vägen dit. Sänkt skatt på arbete och företagande har dock visat sig ha sådana till synes magiska effekter.