Johanna Nylander: Johanna Nylander: Information är bästa krishanteringen
Informationssamhället kräver kritiskt tänkande, tålamod och mer kommunikation. I digitala kanaler sprids uppgifter snabbt och ofta urskillningslöst.
Kaos och osäkerhet ökar människors misstro mot omvärlden. Ett enda overifierat rykte som publiceras på rätt ställe vid rätt tidpunkt kan skaka ändra folks uppfattning, och det är svårt att informera om fakta i en värld där människor klickar sig fram till konflikter och vill läsa om det mest extrema.
Ta en myndighet som polisen som exempel. När en flicka blev gruppvåldtagen i en lekpark i Malmö ett par veckor före jul rapporterades det som en överfallsvåldtäkt, en polisman uttalade sig om hur man kunde skydda sig som boende i området och många blev oroliga. Flickan hade utsatts för tortyrliknande metoder, och det dröjde inte länge förrän ryktena började spridas om vad det var, vilka som hade gjort det, varför polisen inte gick ut med något signalement och vad det egentligen var för bostadsområde. Som boendes i samma kvarter som brottet skedde var det svårt att veta hur man skulle förhålla sig till alla uppgifter, både uppenbara felaktigheter om bostadsområdet, men också om det ens var säkert att gå hem själv om kvällen.
Det var först flera dagar senare som polisen gick ut med en längre informerande text om att förövarna haft kontakt med flickan i förväg, att signalement inte lämnades ut för att det skulle försvåra utredningen och att de värsta tortyrmetoder som det ryktats om bara var just ett rykte. Bra information från polisen, men flera dagar för sent.
Vare sig det handlar om att informera om ett brott, hur en myndighet arbetar, eller vilka politiska beslut som planeras kräver dagens samhälle med sociala och digitala medier mycket snabbare informationskedjor. Ja, samma princip gäller till och med om det handlar om att ett tåg är försenat.
Den princip alla borde hålla i huvudet är att alltid informera om vad man vet, vad man gör, vad man inte vet, vad man inte kan säga, och framför allt varför. Det är lättare att hantera kriser av olika slag om man är informerad, och framför allt, om man känner sig inkluderad. Det gör människor mindre maktlösa, och lite extra information ger mer frihet för den enskilda. Att själv kunna avgöra hur man skall agera, oavsett om det handlar om att gå och köpa en kaffe i väntan på det försenade tåget, eller om det är dags att starta nattvandringar kring kvarteret.
Samtidigt är det givetvis viktigt att själv hålla huvudet kallt. Bara för att det inte finns tillförlitlig information behöver det inte innebära att det värsta har hänt. Ingen krissituation blir bättre av panik, och innan man sprider information vidare är det alltid bra att själv kolla källan. Men då måste det också finnas källor att kolla.
