Ketchupeffekt i inflationen
De nya siffrorna över inflationen, 12 procent enligt konsumentprisindex (KPI) och 9,4 procent rensat för de högre räntorna (KPIF), blev en överraskning för somliga ekonomiska experter. Ingen som har satt sin fot i en matvarubutik det senaste året kan dock ha undgått höjningarna. På det viset är snarast det mest förvånande att det finns de som är förvånade.
Frukt- och gröntdisken är den plats där mycket av de värsta ökningarna har skett, tomater och gurka är dyra ingredienser i en sallad numera. Livsmedelspriserna generellt har stigit med 22 procent. Att det skulle bli så är inte helt förvånande.
Förra årets höga priser på el, bränsle, gödsel med mera slår genom på livsmedelspriserna i dag. Högre räntor drabbar också i alla led. För just tomatpriser blir den stora anläggningen utanför Trelleborg ett upplysande exempel. Eller tvärtom.
Ljuset från växthusen, som tidigare irriterade en del och gladde andra, var i år helt frånvarande. Tomatplantorna sattes aldrig, då risken för att höga elpriser skulle göra det hela till en förlustaffär var för stor. Det drabbade anställda, somliga från Ukraina, direkt.
Och det gör – eftersom andra växthusodlare i Europa också drog ner produktionen – att priserna i dag är betydligt högre.
I vanlig ordning försöker riksbanken bekämpa inflationen med högre räntor. Effekten är tveksam under rådande omständigheter. Till att börja med blir effekten den motsatta, räntor ökar kostnaderna för hushåll och företag, vilket KPI visar.
För kommuner kan det också bli besvärligt. Alla kostnader – från skolluncher till uppvärmningskostnader stiger, samtidigt som räntorna drar i väg. Kommuner kan kunde låna gratis under flera år och kan räddas av långa bindningstider. Men lån måste bindas om vid någon tidpunkt och gamla stora lån gör det svårare att ta nya.
De varningar som denna ledarsida genom åren utdelat upprepade gånger för kommunal överbelåning i exempelvis Ystad känns, tyvärr, aktuella. Trelleborg kan måhända vara tacksamt för att inte fler stora planerade projekt – som ny fotbollsarena och simhall – har satts igång fullt ut.
Kommer den höga inflationen att bestå? Det korta svaret är att ingen vet.
Kriget och andra faktorer gör förutsägelser om inflation och räntor om möjligt än svårare än normalt. Men elpriserna har varit något lägre än befarat, Europas gaslager byggdes upp inför vintern och det värsta scenarierna uteblev.
Om det var containerbrist och skyhöga priser på sjöfrakt under covid-perioden så rapporteras om omvänt läge nu. Elbilstillverkaren Tesla har sänkt sina priser världen över, vilket också kommer att pressa konkurrenterna.
Håller lägre energipriser i sig kommer det också att slå genom på matpriser. Livsmedelskedjorna måste kapa kostnader och effektivisera för att möta kundernas krav. Till det kommer att räntorna egentligen är normala, minusräntorna var det abnorma.
Långsiktigt är det viktigaste för ekonomin att se till att förstärka elförsörjningen, att skära bort överbyggnad i offentlig sektor samt att kapa regleringar och skatter som försvårar företagsamhet.
Men just nu är läget besvärligt, och extra mycket för dem med små marginaler. Det gör att regeringen också måste tänka kortsiktigt för att minska pressen på de fattigaste.
Ett sätt skulle kunna vara ett riktat statsbidrag till kommuner för att servera frukost till skolelever och för att hålla skollunchernas nivå uppe. Bland alla former av stöd så framstår det som ett av de vettigaste alternativen med hyfsad träffsäkerhet.
Det finns dock baksidor med sådana åtgärder, som inte enbart handlar om kostnader. En handlar om hur mycket staten ska ta över grundläggande föräldraansvar. En annan om att kommuner måste bygga upp en fungerande apparat för att klara av serveringen. En tredje om att dylika åtgärder är svåra att backa från när de en gång har införts. En fjärde om att det allra flesta föräldrar har råd med mat till sina barn och att det finns många andra än just barnfamiljer som drabbas av matkostnader. Staten kommer då att få krav på sig åt att också rikta nya bidrag till exempelvis pensionärer med låga pensioner.
Precis som elstödet visar – som egentligen består av dyra flaskhalsavgifter som tyngt hushåll och företag i söder under flera år – innebär alla stödformer orättvisor och risk för effekter som går emot de önskade. Regeringen är på det viset klämd. Men det troliga är att den kommer känna sig pressad att agera för att skydda drabbade hushåll. Då gäller det att finna de sätt som gör mest nytta och skadar minst. Som mat till barn i skolan.
