GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Konflikten är redan hos oss

Aggressiviteten från den ryska ledningen är ett verkligt hot mot Europa. I dag.
Ledare • Publicerad 11 januari 2022 • Uppdaterad 12 januari 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Ukrainsk soldat vid skyddsvall mot pro-ryska rebellet i Donetsk, 8 januari 2022.
Ukrainsk soldat vid skyddsvall mot pro-ryska rebellet i Donetsk, 8 januari 2022.Foto: Andriy Dubchak

Överbefälhavare Micael Bydén inledde sitt föredrag vid Folk och försvars pågående rikskonferens med orden: ”Sverige och svenska intressen angrips varje dag, med medel som skadar vårt samhälle nu och på sikt. Vi är inte i en militär konflikt på eller om svenskt territorium, men vi är i konflikt om värden som vill ska bestå och intressen som vi fortsatt vill ska styras demokratiskt.”

Att Vladimir Putin strävar efter att återupprätta den gamla stormakten står sedan länge klart. De senaste månaderna har temperaturen skruvats upp rejält från ryskt håll, allt medan kylan symboliskt rullat in över Europa. Det europeiska beroendet av rysk gas blir bittert uppenbart.

Gudrun Persson från Försvarets forskningsinstitut, FOI, är en Rysslandsexpert som är väldigt tydlig när det gäller att tolka Kreml och Putin. I de inledande meningarna i sitt anförande vid Folk och försvar förklarade hon att den ryska ledningen förbereder sig för en långvarig konflikt med väst: ”Den ryska ledningen säger själv: 'vi har kommit till en punkt när vi inte har något utrymme för reträtt.'”

Putins kravlista till Nato syftar, enligt Gudrun Persson, till att upprätta en världsordning där det ur Kremls perspektiv moraliskt underlägsna väst trycks tillbaka. Vladimir Putin ser Wienkongressen 1814-1815 eller Jaltakonferensen 1945 som goda exempel. Gudrun Persson förklarar i en mening vad små länder betyder för den ryska ledningen i det spelet: ”Jag vet bara en sak om en sådan världsordning: små stater gör sig icke besvär.”

Putin visar med både inre repression och yttre aggression vad hans regim strävar efter. De senaste månaderna har det blivit än tydligare. Att rysk domstol i december upplöste människorättsorganisationen Memorial, är ett exempel på det inre ökade trycket mot civilsamhället.

Kreml rättfärdigar sitt agerande med att man bara rättar till historiska orättvisor, medan väst inte tar den ryska gamla världsbilden på allvar, enligt Persson. Väst betraktas som nedsatt, USA som dekadent och svagt, vilket understryks av den hastiga reträtten från Afghanistan. Europa ses som försvagat genom migrantkrisen och beroendet av rysk gas kan utnyttjas. För Kreml är detta ett läge att förändra dagens världsordning i grunden.

Det är en krass bild av en mycket kärv verklighet som Gudrun Persson och flera av de tunga experterna ger av säkerhetssituationen i Europa och för svensk del just nu. Generalmajor Lena Hallin, Chefen för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, underströk ytterligare allvaret i sitt föredrag: ”Vi är långt ifrån ett normalläge för svensk eller europeisk säkerhet i dag. Utvecklingen har under en tid gått i en riktning mot en allvarlig säkerhetspolitisk kris i Europa och den har accelererat under de senaste månaderna.”

Att spänningarna i Europa skulle vara tillfälliga och övergående, menar Hallin är en illusion. ”Det råder få tvivel om vilka långtgående målsättningar Ryssland har eller om vilka medel man är beredd att tillgripa.”

Det finns få andra svar från väst än att stå samlat och inte vika ned sig. För Sverige blir återupprustningen av försvaret och höjd beredskap för alla sorters hot en än mer akut fråga. Överbefälhavare Micael Bydén underströk behovet av allianser och betonade den närmaste kretsen särskilt: ”De nordiska länderna kan höja tröskeln för ett väpnat angrepp mot en av oss eller mot oss alla.”

Ett klokt budskap. Vilket också borde leda till nordisk samling vad gäller Nato-medlemskap.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.