Kylan prövar elsystemet
Den långsiktiga energipolitiken i Sverige har sakta men säkert eroderat stabiliteten i energiförsörjningen. Problemen inträffar under högbelastningstider, som när hela Norden drabbas av kyligt väder i kombination med svaga vindar. Då spelar det ingen roll om det i normalfallet produceras ett stort överskott av el.
Med statliga Vattenfalls stängning av Ringhals 1 vid årsskiftet, mitt i vintern, kommer den första verkliga prövningen. Förhoppningsvis, men bara förhoppningsvis, kan valet av tidpunkt markera en slags bottennotering för svensk energipolitik, varifrån det bara kan gå uppåt.
Under de kommande veckorna får vi ett svar på hur väl rustat elsystemet är för att klara kylan. Det högst troliga är att Sverige klarar situationen med import och reservsystem, som oljekraftverket i Karlshamn. Men det finns krisplaner om det inte skulle räcka. Som Dagens industri skriver: ”Som yttersta åtgärd kan dock Svenska Kraftnät beordra manuell frånkoppling av delar av elsystemet för att undvika totala nationella avbrott, något Pakistan nyligen drabbats av. Denna exceptionella åtgärd har aldrig behövt användas i Sverige.” Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät konstaterar: ”Risken är fortsatt låg. Men den har ökat och är inte obefintlig”, säger Pontus de Maré.
Att utsätta sig för risken att behöva koppla bort delar av elsystemet – om än ytterst liten – är en sak. En annan sak är den långsiktiga stabiliteten och möjligheten till trygg och rättvis elförsörjning. Elkunderna har genom de senaste åren fått betala allt högre pris, inte minst i form av ständigt höjda energiskatter. 2021 kommer den att uppgå till 44,5 öre per kilowattimme inklusive moms – ja, staten lägger skatt på skatten. Det kallas grön skatteväxling. Till det kommer kostnader för elcertifikat som ska finansiera merkostnaden för produktion av förnybara energikällor. När man talar om att marknadskrafterna stänger kärnkraften är det alltså i hög grad en sanning med modifikation.
För skåningar i elområde 1 är dessutom ofta marknadspriserna högre, särskilt under kyliga dagar när det blåser lite. Bristande kapacitet i överföringen från norr och behov av import, ibland av kolkraftsgenererad el, gör att priserna sticker i väg. Det samtidigt som stora elslukande serverhallar till Facebook, Amazon och Google fått generösa subventioner för att etablera sig i norr.
Ett så högt pris att elen inte alls kommer fram, trots att man via höga monopolelnätsavgifter betalat för nedgrävningar av ledningar, höga energiskatter och subventioner till amerikanska storföretag ska dock förhoppningsvis hushållen slippa. Men som sagt, risken finns.
