Liberaler – lämna januarimörkret

Ledare ,
Januaripartierna skulle förstå väljarnas missnöje bättre om de putsade spegeln.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Januaripartierna skulle förstå väljarnas missnöje bättre om de putsade spegeln.

Tänk om väljarnas missnöjesyttringar i själva verket handlar om att de vill bevara allt det som är bra med Sverige.

När januaripartiernas partisekreterare i söndagens SVT Agenda skulle ge förklaringar till att minoritetsregeringen och dess stödpartier får så lågt betyg av väljarna lyckades de inte klämma ur sig särskilt mycket av substans. Närmast kom Miljöpartiets Märta Stenevi som förklarade att man tillsammans kommit överens om att försvara demokrati och alla människors lika värde, det i motsats till en regering ledd av Ulf Kristersson. Kristersson skulle i Stenevis ögon leda en konservativ regering helt i händerna på Sverigedemokraterna. Precis som om övriga riksdagen hade upplösts om Ulf Kristersson varit statsminister. Precis som om en regering under Ulf Kristersson skulle vara ett hot mot mänskliga rättigheter och demokrati.

I Stenevis analys ligger ändå förklaringen.

Det är klart att partisekreterarna och andra partitoppar vill få det att låta som att uppoffringen de gjort för att rädda landet är något som de kortsiktigt får betala ett pris för men som väljarna längre fram kommer att belöna, när folket i stugorna väl har insett hur ädel kampen som förs i regeringskvarteren är. Det är bara det att få väljare köper den hysteriska grunden för en regering.

Januaripartierna hade inget annat ärende än att de såg sig själva som demokratins skyddsmur mot en elak omvärld. Tillsammans flydde januaripartierna till ett eget hörn av verkligheten. Hela konstruktionen är avsedd att slippa ta tag i de frågor som växt fram som väldigt viktiga för väljarna, ett undvikandebeteende av rang. Så satte man också i de 73 punkterna de gamla politiska frågorna överst: arvet från 1990-talskrisen med finanspolitiskt ramverk och sedan skattereformer, valfrihetslöfte, familjevecka och rutavdrag. Man gjorde upp om gamla stridsfrågor mellan rödgröna och Alliansen.

Jöken är inte alltigenom dålig. Den saknar dock tydlig riktning och blir mest till en blandning av de inblandande partiernas högsta önskemål. Det betyder att med ideologisk övertygelse genomförs och skyddas enskilda reformer som de andra partierna och deras väljare är emot. Klart att det inte gillas.

Men det stora problemet är inte det. Det stora problemet är inte heller att reformer kraschar redan innan de genomförs – som Arbetsförmedlingen – eftersom minoritetsregeringen inte ens med stödet har majoritet i riksdagen. Det stora problemet är att tiden har gjort att de frågeställningar som är grunden för de politiska kompromisserna i Jöken inte längre är lika intressanta för väljarna. De har passerat bäst-före-datum.

Skakningen på nedre däck handlar om oro för den grövsta brottsligheten, med bomber mot hyreshus i innerstäderna, mord på öppen gata och rånvåg mot äldre. Den rör oro för att välfärdsstaten inte klarar av att leverera vad den utlovat. Invandringens påverkan på kostnaderna för kommuner, landsting och stat börjar bli uppenbar, allt handlar inte längre om brister i integration. Missnöje kommer av att myndigheterna inte har koll på vilka som är i landet. Att delar av välfärdsstaten blivit en naiv öppen kassalåda är moraliskt fördärvande för arbetande skattebetalare. Tyngden av åtagandet hamnar i hög grad på den offentliga sektor där många av väljarna inte bara står i väntrummet utan också arbetar med att lösa uppgiften som ålagts dem.

Det är klart att det inte är den enda bilden av Sverige. Det är klart att det finns all anledning att uppmärksamma allt det som fungerar och att reformer för företagande och sänkta skatter på arbete har betydelse framåt. Det är klart att Sverige vinner på att vara ett fördomsfritt, jämställt och öppet samhälle.

Men tänk om det är just det många väljare är rädda att förlora.

Om januaripartiernas partisekreterare började i den änden skulle de kunna finna att orsaken till missnöjet syns allra mest när de tittar sig i spegeln. Liberalerna borde snarast hitta hem.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Ystads Allehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.