Lukasjenko fortsätter att le
Flygplanet från irländska Ryanair startade från Aten i Grekland för att flyga till Litauens huvudstad Vilnius. Risken att utsättas för statsledd terrorism ombord på ett reguljärt flygplan tillhörande ett irländskt flygbolag på rutten mellan två EU-länder och Natomedlemmar borde betraktas som i det närmaste obefintlig. Ändå hände det.
Två minuter innan planet nådde litauiskt luftrum ändrade det rutt och ”eskorterades” mot Minsk av två belarusiska Mig-29. Ombord fanns den 26-årige journalisten Roman Protasevitj, som av kommunistdiktatorn Lukasjenko stämplats som terrorist. Protasevitj försökte enligt uppgift från medpassagerare berätta för personalen och andra ombord att om de landade i Minsk innebar det sannolikt döden för honom. Han fick då svaret att de var tvungna. Ett bombhot angavs som anledning – ett fejkat sådant skulle det snart visa sig. Planet var vid tillfället närmre Vilnius än Minsk, enligt Flightradar. Väl i Minsk fördes Protasvitj bort.
I ett första pressmeddelande förklarade Ryanair att man meddelats av belarusiska flygtrafikkontrollen att man hade ett potentiellt säkerhetshot ombord och att man följt instruktionerna från lokala myndigheter. Pressmeddelandet väckte ilska och kritik. Ryanairs vd Michael O'Leary lät annorlunda på måndagen när han i irländsk radio förklarade att "Detta var en statssponsrad kapning”. Han meddelade också att flygbolaget tror att belarusiska KGB fanns ombord med agenter och att de också lämnade planet i Minsk (rte.ie).
Sverige har genom åren skickat bistånd till Belarus, inte minst för att stödja demokratiutvecklingen. I augusti 2020 meddelade Sida att myndigheten stoppar allt bistånd till statliga aktörer i Minsk. ”Sida kommer nu att frysa pågående stöd till samarbeten där den belarusiska staten varit en aktör och se över hur stödet i stort ytterligare kan stärka den demokratiska rörelsen i landet.”
Även om Sida hävdar att bara en liten del av biståndet hade någon koppling till statliga aktörer är det högst anmärkningsvärt att man genom åren över huvud taget haft sådana kopplingar med svenska skattepengar.
Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter publicerade i april i år en rapport om det svenska biståndet till Belarus. I den heter det bland annat: ”Vi kunde också inom ramen för vår granskning notera flera fall där svenskt bistånd gått till statliga aktörer som själva aktivt bryter mot de mänskliga rättigheterna. I praktiken har således väsentliga delar av Belarusanslaget använts till insatser som stärkt den auktoritära regimens möjligheter att stanna kvar vid makten.”
Omvärldens överslätande tolerans mot den kommunistiske diktatorn i Europa har länge varit upprörande. Han har kunnat fortsätta att stärka sitt järngrepp och genomföra fejkade val, det senaste i augusti förra året ledde till omfattande protester. De långvariga protesterna fortsätter än i dag hos modiga delar av den belarusiska befolkningen, trots den brutala regimens ingripanden.
Alexandr Lukasjenko sitter kvar, räddad av Vladimir Putin.
De demokratiska makterna i Europa ser på.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uttalade att de olagliga handlingarna från den belarusiska regimen ska få konsekvenser och att Roman Protasevitj måste släppas. EU-kommissionen skulle diskutera vidare åtgärder på måndagen.
Natos generalsekreterare ens Stoltenberg förklarade att det var en allvarlig och farlig incident (BBC).
Det är det demokratiska väst som diskuterar åtgärder och förklarar hur illa Lukasjenko bär sig åt. En diktator i Europa, som kapar plan och kidnappar passagerare. Han lär inte vara överdrivet rädd den här gången heller.
