Annons

Madeleine Brandin: Madeleine Brandin: Bygglov en snårig historia

Det ska sjutton vara bygglovsgranskare. Regelverket lockar till att svälja kameler och sila mygg.
Madeleine Brandin
Gästkrönika • Publicerad 4 juni 2021
Detta är en personligt skriven text i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Lovligt bygge.
Lovligt bygge.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Jo, det är bra med en plan-och bygglagstiftning. Byggandet måste regleras. Min glädje över att bygga fritt förbyts till missnöje när min granne också bygger fritt efter eget huvud. Min frihet är grannens ofrihet och vice versa. Vi har haft bygglagar sedan 1200-talet. 1874 års byggnadsstadga reglerade gatusträckningar och torg i städerna. Byggnader skulle förhindra brandspridning och vara hälsosamma. Husen fick byggas i ett visst antal våningar. Och de skulle utföras vackert!

I 1947 års byggnadsstadga tittade man än mer på sundhet och hållfasthet, och på vatten och avlopp.

Annons

Dagens Plan- och bygglag härstammar från 1987. I portalparagraferna står vad det hela går ut på. Mark och vatten ska användas till det de är bäst lämpade. Planläggning ska ge en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, en från social synpunkt god livsmiljö och en långsiktigt god hushållning. När du söker bygglov prövar byggnadsnämnden först ansökan mot planbestämmelserna. Varje kvarter har olika bestämmelser om hushöjd, exploateringsgrad och mycket annat. Sedan prövas om byggnaden är lämplig för sitt ändamål och har en god form-, färg- och materialverkan och är tillgänglig för personer med funktionsvariation.

Men synsätten och byggnadstekniken förändras. Lagen måste ändras. Redan i slutet av 1990-talet var ändringarna så frekventa att lagtexten fanns i en lösbladspärm, där många sidor fick bytas ut årligen. Idag finns Plan- och bygglagen inte som tryckt bok utan bara digitalt.

Olyckor, översvämning och erosion tillkom i ändring 2008. Plan-och bygglagen är även utsatt för politiska hugskott. Nu pågår ett remissförfarande som kallas typhusutredningen. Formellt heter den Bygga och bo till lägre kostnad, SOU 2020:75. Där föreslås att bygglov får ges för ett seriebyggt flerbostadshus även om det strider mot gällande detaljplan vad gäller omfattning, utformning och placering. Utredningen påstår att den låga efterfrågan på serietillverkade hus beror på attitydproblem hos kommunerna. Men det utredningen så nedsättande kallar attityder är ju kommunernas ambitioner att bygga hus anpassade efter platsen. De som ska ge trivsamma livsmiljöer under hundratals år.

En annan klåfingrighet mot Plan- och bygglagen var attefallshusen, som skulle avhjälpa bostadsbristen. Bygglovsfria hus på 30 kvm och attefallstillbyggnader på 15 kvm, carport och takkupor, tillåta att byggrätt överskrids ibland, men ibland inte. Ju mer man särreglerar, ju snårigare blir det. Ett bygglovförfarande som är enkelt, tydligt och lättförståeligt för alla enkla åtgärder, mer omfattande för komplexa byggnadsverk vore i stället det bästa.

Madeleine Brandin

Arkitekt och författare, bosatt på Söderslätt

Annons
Annons
Annons
Annons