GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Madeleine Brandin: Gör snyggare solpaneler

På högre hus, lagerhallar, industrier, skolor och vid nybyggnad är solceller ett angeläget komplement. På mindre hus krävs estetiska avvägningar.
Madeleine Brandin
Gästkrönika • Publicerad 1 september 2022 • Uppdaterad 5 september 2022
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Ystads Allehanda politiska etikett är liberal.
Men hur snyggt är det på taken?
Men hur snyggt är det på taken?Foto: Michael Sohn

Som det ser ut! Jag har kört kors och tvärs i södra Sverige denna ljuvliga sommar.

Stora svarta blaffor hackar sig runt takkupor och skorstenar och breder ut sig på röda tegeltak och gråa pannor. De syns på hus och gårdar på landet, i villakvarter, i byar och fiskelägen.

För trettio år sedan härjades delar av landsbygdens och småstädernas kulturmiljöer av tilläggsisolering. Hus kläddes in i ”ytterkläder”, fönstren låg kvar i ursprunglig yttervägg och såg alltså insjunkna ut medan ljusinsläppen inomhus minskade. Man klädde husen med isoleringsskivor och satte på ett nytt ytskikt, det kunde vara korrugerad plåt, tegel eller trä. Det gavs statliga subventioner till de fastighetsägare som ville tilläggsisolera sina hus. Det som gav bäst effekt, att dreva fönstren mellan karm och vägg, att isolera vinden på insidan, kom ofta i andra hand efter fasadändringen.

Idag är det en liknande situation. Sol och vind ger energi som måste tas tillvara, det är angeläget. Energisituationen är allvarlig. Staten ger därför bidrag och subventioner bland annat till solpaneler.

Men kulturarv och vardagens byggda miljö är också viktig. Regelverket tillämpas olika i olika kommuner. Ibland krävs bygglov för solpaneler, ibland inte. I vissa detaljplaner finns krav på att tak ska vara röda, då nekas – ibland – svarta solpaneler. Inom bevarandeområden blir det ibland avslag. Militären säger ibland nej, det kan handla om störningar vid radarspaning. Bygglov krävs inte om anläggningen ”följer husets form” och inte ligger i kulturskyddat område. Men man behöver ju ändå inte montera solpaneler mot gatan på sin skånelänga! Fastighetsägaren kan själv värdera utseendet på huset och miljön högre.

Det behöver inte bli konflikt. Det finns redan taktäckningsmaterial som samtidigt är solfångare. När man bygger nytt eller byter ett gammalt tak, kan det vara ett alternativ.

När det gäller flerbostadshus i flera våningar, nya skolor, lagerhallar och industrier ska det så klart finnas solpaneler. Där är det lättare att klara de estetiska kraven. Solens energi ska fångas upp och komma till nytta. I kombination med vätgasframställning kan den också lagras.

Värmepumpar har blivit en allmän energibesparing för många småhus. Konstigt att de ännu inte fått en tilltalande och varierad utformning. Varken ute- eller innedelen pryder huset, fasaden eller vardagsrummet.

Uppmaningen till branschen är att skynda på och utveckla och formge solpaneler som på ett vackert sätt kan placeras på gamla hus och befintliga tak. De är här för att stanna, då ska de också se bra ut!

Madeleine Brandin, arkitekt och författare, bosatt på Söderslätt

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.