Annons

Madeleine Brandin: Resa med lagom avstånd

För att hålla påbjudet coronaavstånd tog vi en tur ut på landet, till glesbefolkade trakter.
Gästkrönika • Publicerad 17 april 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Madeleine Brandin.
Madeleine Brandin.Foto: Claes Nyberg

En gång var här mer bebott än i städerna, där de flesta bor idag. En resa till en annan tid. En annan värld. Fritiof Nilsson Piraten skildrade sin barndoms Vollsjö i sina böcker. Landsbygden var levande med bank, järnvägsstation, lantmännens silo, det fanns mejerier och smeder i de flesta byar.

Nio kilometer från Vollsjö ligger Bjärsjölagård, ett slott i rokokostil uppfört på 1700-talet, som ersatt en gård från 1500-talet, som i sin tur avlöste 1300-talets Beritsholm. Idag drivs det av hushållningssällskapet. Målet för resan var kalkugnarna Adam (uppförd 1865) och Eva (byggd i början av 1900-talet). Redan under medeltiden bröt man kalksten till de många kyrkbyggena. Kalkstenen bildades av ett rev i havet för 400 miljoner år sedan. Under 1300-talet användes kalk även vid den tidens epidemier, digerdöd och pest. Torrsläckt kalk ströddes över liken för att förhindra smitta.

Annons

Storskalig kalkproduktion skedde under andra hälften av 1800-talet fram till andra världskriget. Då användes kalk som jordförbättringsmedel och till mur- och putsbruk. Adam och Eva är skulpturala byggnadsverk och flera vackra kalkugnar finns i Östra Tommarp och i Smygehamn och Östra Torp.

Nu är Bjärsjölagård ett före detta samhälle. Men mellan Bjärsjölagård och Övedskloster går en ståtlig väg med stenmurar och trädalléer på ömse sidor. Parken är öppen att vandra genom på avstånd från andra.

Där ligger Vombsjön och solar sig i Vombsänkan med tallskog, sankmark och långbenta fåglar. Sydvatten utnyttjar Vombsjön som dricksvattentäkt. Sydkustkommunerna kan ännu vara lyckliga få dricka grundvatten från djupa vattenförande lager i kalkberget.

Romelåsen skär diagonalt genom landskapet. Där ligger Dörröd, en liten by, som radiomannen och författaren Carl Magnus von Seth förevigade, bland annat med dikter om märgelgravar. På väg 102:s högsta punkt ligger Stenberget, naturresevat med vidunderlig utsikt ända till Köpenhamn. I Janstorp syntes fladdrande tvätt på tork, någon tvättade tak med högtrycksspruta, i Slimminge by en nederdel av en gammal mölla. Skurups röda tegelarkitektur gläder, liksom slingrande väg genom ondulerat landskap mot Lindby på väg mot Östra Wemmenhögs kyrka och galgbacken i Tullstorp. Flygande sandjord över vägen och åkrar med raps och vall. Risiga skatbon, tätt hopbyggda råkbon. Två tranor.

Efter denna rundtur under några få timmar kunde jag konstatera att vi varit i sex sydskånska kommuner, Trelleborg, Skurup, Sjöbo, Eslöv, Lund, Svedala, och korsat tio kommungränser. Konstaterar också att det är en ren fröjd att fara genom vackra landsbygden. Såg ett flygplan och överraskades av att det var länge sedan i denna coronatid.

Madeleine Brandinarkitekt och författare, bosatt på Söderslätt

Madeleine Brandin
Annons
Annons
Annons
Annons