Magnus Ehrenberg: Magnus Ehrenberg: Kan Tyskland verkligen ledas av en man?
Vem som leder CDU har stor betydelse för hela Europa och inte minst Sverige. Partiledare som Konrad Adenauer, Ludwig Erhard, Helmut Kohl och Angela Merkel har även blivit förbundskansler och lett olika regeringskoalitioner. CDU:s senaste partiordförande Annegret Kramp-Karrenbauer lyckades dock inte med detta. Hon tillträdde i december 2018 efter att Merkel efter 18 år lämnat som ordförande.
Kramp-Karrenbauer meddelade dock efter lite mer än ett år att hon ämnade avgå. Hon är dock fortfarande landets försvarsminister. Men hennes förmåga att ena det borgerliga mittenpartiet och dess mer än 400 000 medlemmar misslyckades. Att hålla ihop ett parti som inte bara ska vara liberalt och konservativt utan även förena öst med väst och den södra delstaten Baden-Würtemberg, som lever på vin och bilindustri, med den nordöstra delstaten Mecklenburg-Vorpommern, som har fiske och turism som viktigaste näringar, är inte enkelt. I de nordöstra delarna av landet är fortfarande respekten för Ryssland stor medan man i sydväst vårdar det franska språket och kulturen. Tyskland består av 16 relativt självständiga delstater med egna parlament och regeringar. Det kräver respekt och förståelse för att kunna få ihop detta.
Är då Laschet rätt man för jobbet? Den 59-årige katoliken är i dag regeringschef i delstaten Nordrhein-Westfahlen. Delstaten har 18 miljoner invånare och är nog mer känd i Sverige som Ruhrområdet. 2017 lyckades Laschet med något som få har gjort förr. Han vann valet i den delstat som under årtionden styrts av socialdemokraterna och bildade en borgerlig regering bestående av CDU och det liberala FDP. Sedan dess har man inte hört så mycket. Laschet är inte den store visionären men är en erkänt bra förvaltare. Ekonomin som var i fritt fall i NRW efter årtionden av rött styre är nu åter på väg uppåt och den omstrukturering av industrin i Ruhrområdet som borde ha påbörjats för länge sedan har nu satt fart.
Men, är han då Merkels efterträdare som förbundskansler? Den frågan kan i dag ingen svara på. CDU och dess bayerska systerparti CSU skall först enas om vem som skall bli kanslerkandidat. Bayerns regeringschef och CSU:s partiledare Markus Söder har visat stort intresse och han har under pandemin blivit känd i hela Tyskland som en tuffing som gärna vill ha en hårdare lockdown är kollegerna i andra delstater. Samtidigt har han visat sig vara en ytterst pragmatisk politiker. Efter att under många år sett de gröna som motståndare har han under den senaste tiden öppet talat om att Tyskland skulle må bra av ett grönt parti som tar större ansvar.
Inte konstigt med tanke på att De gröna medvetet under de senaste åren gått mot den politiska mitten och nu har ett väljarstöd på över 20 procent. CSU som ofta ser sig själva till höger om systerpartiet CDU har länge varit kritiska mot De gröna men på senare tid har tonen ändrats. Söder och hans CSU har sitt största stöd på den bayerska landsbygden där den katolska kyrkan fortfarande har stort inflytande. Att bevara naturen, den Gud skapade, i det har nu CSU och De gröna funnit varandra. Den bayerska regerings politik har även i praktiken blivit grönare om än på ett borgerligt sätt. Det lär därför vara troligt att Söder blir CDU:s och CSU:s gemensamma kandidat och att Söder efter valet till förbundsdagen den 26 september kommer att leda en koalition bestående av CDU, CSU och De gröna. De tyska socialdemokraterna, SPD, har i och för sig med Hamburgs tidigare borgmästare Olaf Scholz som i dag är Tysklands finansminister en respekterad kandidat. Men, han har svårt att nå ut och bromsas upp av att partiet nu leds av två personer som försöker dra partiet vänsterut. Partiet som en gång i tiden kunde samla egen majoritet bland väljarna får nu endast 15 procent i opinionsundersökningar.
Vad Laschet rent politisk kan komma att betyda är svårt att säga i dag. Många tyskar frågar sig dock om en man verkligen kan ledan Europas största parti och även en regering. Efter att under 15 år haft en kvinnlig regeringschef som med uthållighet och kompetens lyckats finta bort de mest makthungriga männen är frågan dock relevant.
I vilket fall som helst blir 2021 ett ytterst spännande politiskt år i Tyskland. Bortsett från valet till förbundsdagen den 26 september ska hela sex delstatsparlament väljas. Redan den 14 mars går sydvästra Tyskland i delstaten Baden-Würtemberg till val. Här regerar i dag De gröna tillsammans med CDU. Men, för Skåne borde valet i Mecklenburg-Vorpommern den 26 septembeer vara av större intresse. Detta är vår närmaste granne och sedan förra året har Ystad en direktförbindelse till Sassnitz som ligger i nordöstra delen. Regeringen består i dag av SPD och CDU och frågan är om SPD kan stoppa den nedåtgående trend de har i resten av landet.
Magnus Ehrenberg, grundare av EhrenbergSørensen kommunikation