Annons

Med pensionspengar som insats

Krascher i amerikanska nischbanker slår mot svenska pensionssparare. Ett risktagande som centralbankerna har eldat på.
Ledare • Publicerad 13 mars 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Investerade i Kiselbank.
Investerade i Kiselbank.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Alecta förvaltar tjänstepensioner för omkring 2,6 miljoner svenskar. Det gör bolaget till den tredje största ägaren på Stockholmsbörsen.

Men Alecta har också sökt sig utanför de svenska och europeiska markerna i jakt på avkastning.

Annons

En rätt rejäl satsning gjordes i den nu omtalade Silicon Valley Bank, SVB. Alecta blev en av de större ägarna i den kaliforniska banken. 9 miljarder kronor uppger pensionsbolaget att det har investerat och förklarar samtidigt att det är en liten del av de cirka 500 miljarder kronor som är investerade i runt hundra olika börsbolag.

Som helhet lär den allmänna börsnedgången slå mer mot Alectas tillgångar än enstaka misslyckanden. Det hindrar inte att man kan fundera över varför en svensk pensionsförvaltare blir så stor ägare i en nischbank i Kalifornien. Någon på kontoret borde ha höjt ett varnande finger och sagt: ”Antingen är vi aktiva investerare i sådant vi känner till eller så är vi passiva indexinvesterare. Nischbanker i Kalifornien är inte vår kärnkompetens.”

Men kurskurvan för SVB gjorde att den som eventuellt höjde det fingret inte fick ordet. Det är för övrigt inte den enda liknande investeringen för just Alecta.

Dock har kraschen för SVB lett till att fler liknande banker har drabbats av motsvarande problem och hamnat under amerikanska myndigheters kontroll. Främst är det tänkt att kunder med insatta pengar ska skyddas, medan aktieägare som Alecta ska få stå sina kast.

Hanteringen av banker som kraschar är ett kapitel för sig – det är svårt att komma undan att det ibland kommer nära kritiken om att vinster privatiseras medan förluster socialiseras. Även att sätta in pengar i en bank är ju en risk och om staten räddar insättarna tar staten över den risken.

Aktiekursen i SVB, som har försörjt bolag inom IT och grön teknik med kapital, rusade under ett par år i väg rejält. Precis som tech-bolagen i stort. Det var en bubbla av klassisk art som i högsta grad eldades på av den amerikanska centralbanken och andra centralbanker – inklusive den svenska. Med minusräntor och obligationsköp för att hålla räntor nere – skapades billiga pengar som sökte allt mer riskfyllda investeringar.

Alecta sökte sig till nischbanken i Kalifornien. Det är därför också ett ödets ironi att SVB:s placeringar i obligationer blev knäcken för banken. När inflationen kom, som den brukar göra när centralbanker trycker pengar, började centralbankerna istället att skruva upp räntorna. Och det rejält. Obligationer med lägre räntor föll då i värde.

Centralbankerna ska nu åtgärda den situation som de har medverkat till – även om man till det ska lägga en mängd andra inflationsdrivande faktorer, som kriget i Ukraina. Risken är att centralbankerna åter har hamnat snett och behandlar en överhettning som redan har övergått till något annat.

Privatpersoner får ofta höra att man ska sitta still i båten när det är turbulens på marknadens ocean. Det är inte utan att ett liknande råd också borde gälla centralbanker som sitter med spakarna till vågmaskinen: låt bli dem.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons