Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Mimmie Grönkvist: Samhalls misslyckande
I den kartläggning av de cirka 150 000 ungdomar mellan 16-29 som varken arbetar eller studerar som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Mucf, nyligen genomfört konstateras att just personer med funktionsnedsättningar, såväl fysiska som kognitiva, är överrepresenterade.
När de inte kommer i arbete riskerar ett utanförskap att grundläggas, och självförtroenden skadas när man inte ges möjlighet att delta i arbetslivet och bidra till samhället efter egen förmåga.
En slutsats Mucf drar för unga med särskilda behov är att det behövs fler coachande insatser. En färsk forskningssammanställning från statliga forskningsrådet Forte pekar också på gott stöd för metoden Supported Employment, där en arbetsspecialist jobbar med arbetsgivaren för att ge individuellt utformat stöd. Studier pekar på att metoden leder till fler arbetade timmar, ökade inkomster samt högre livskvalitet.
Att ge individer med funktionsnedsättning en väg in på arbetsmarknaden kan också sägas vara grundbulten i det statliga bolaget Samhalls uppdrag.
Tyvärr visar flera granskningar hur det uppdraget missköts. Såväl Uppdrag Granskning (28/4) som Dagens Arbete (1/3) har pekat på att företaget i allt högre utsträckning sållar bort dem med störst behov. Företagets verksamhet har allt mer riktats in sig på städning och bemanning, vilket skapat svårigheter för de med fysiska funktionsnedsättningar som har svårt att stå längre perioder och gå långa sträckor.
Fortes forskningssammanställning pekar på vikten av förståelse för att personer med funktionsnedsättning är en väldigt heterogen grupp. Behovet hos den med fysisk funktionsnedsättning är inte samma som för den med en psykisk eller intellektuell – insatser måste utgå därefter, och anpassas efter individuella behov.
Ulrica Persson, ordförande för Skoopi som organiserar arbetsintegrerande sociala företag, säger i Dagens Arbete att ersättningen Samhall får för sina anställda är samma oaktat hur omfattande funktionsnedsättning individen har, och ligger på en nivå som motsvarar de högsta bidrag som delas ut till andra arbetsgivare för dem med allra störst behov. Det ger Samhall ekonomiska incitament att anställa dem som behöver minst stöd, samtidigt som det skapar en osund konkurrens med andra företag.
När Samhall vunnit upphandlingar för städning på Arlanda, har de enligt Uppdrag Granskning anställt personal som tidigare jobbat på företag som städat flygplatsen. Under speciella omständigheter får företaget under en begränsad tid anställa personer utan funktionsnedsättning, men enligt programmet är det flera som gått från en vanlig anställning till att plötsligt klassas med kraftigt nedsatt arbetsförmåga.
Problemen med Samhall är inte heller nya, utan har uppmärksammats under längre tid utan att ha rättats till. Att en grundlig genomsyn behövs är tydligt. Runt 6 miljarder kronor betalas årligen ut till ett företag som sållar bort de mest utsatta i gruppen de är tänkta att hjälpa. Det är inget annat än skamligt.
