GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Monika Olin Wikman: Vill jag veta om jag får Alzheimer?

Jag är jätterädd för att mäta blodtrycket. Det är oansvarigt, dumt, det har ju betydelse att veta om man har högt blodtryck. Men varje gång jag ska ta det rusar det övre trycket upp till nästan omätbara nivåer trots att jag försöker hålla mig lugn. Jag vill helt enkelt inte veta.
På väg upp?
På väg upp?
Foto: Hasse Holmberg / TT
Detta är en personligt skriven text i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Ett nyhetsinslag dök upp i SVT Rapport (25 maj) om att nu kommer det ett enkelt test som kan användas på vårdcentralerna för att ta reda på om du kommer att få Alzheimers sjukdom inom fyra år. Inom fyra år - hur gammal är jag då? Dagen efter var inslaget ett stort samtalsämne bland vännerna. ”Vill du veta, jag vill inte,” det blev en oroad dialog. Epstein och Nordegren tog upp det i sitt program (SR1 26 maj), Epstein ville veta, då skulle hon ägna sig mer åt barnen, kanske arbeta deltid.

Nordegren ville inte veta, det är som att få en nedräkning, en dödsdom menade han. Det finns ju inga effektiva mediciner. Och kommer man att kunna neka till att ta prover, kommer man över huvud taget att få reda på om de tas undrade han.

Snuttifierade nyhetsprogram kan vara ett elände. Det lät som att i fortsättningen ska man poppa in på vårdcentralen och få sitt öde avgjort. Här vill man ju verkligen veta vad som pågår. Jag lyssnar till Oskar Hansson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Enheten för klinisk minnesforskning (Youtube). Han säger att idag kan det vara svårt att få rätt diagnos på vårdcentralerna, doktorer kan känna sig osäkra. Det behövs mer träffsäkra och allmänt tillgängliga metoder som kan användas i primärvården.

Hit hör blodprov och det enkla minnestestet. De kan ersätta dyra metoder som används idag, som ryggvätskeprov. Om rätt diagnos kan ställas är det bra för patienten och det underlättar läkemedelsprövningen som är avgörande viktigt för att få fram mediciner. Hansson avvisar, tack och lov, allmän screening, metoden ska bara användas för dem som har minnesproblem. Dessa behöver inte bero på Alzheimer utan det kan handla om depression eller utbrändhet.

Man håller nu på att validera så att metoden ska kunna fungera bra i primärvården, det pågår arbete på 15–20 vårdcentraler i Skåne. Hansson är tydlig med att det behövs klara riktlinjer för när metoden ska användas.

Han tror också att inom fem till åtta år kommer vi att ha ett godkänt ”sjukdomsmodifierande” läkemedel för Alzheimer. Det kan inte bota men göra förloppet långsammare. Han låter optimistisk, det har hänt otroligt mycket på området de senaste åren. Så småningom kanske man kan också bota sjukdomen? Hansson talar om en ”tioårsperiod eller något sådant” som möjligt perspektiv.

Det är förstås ovärderligt att få fram effektiv bromsande medicin för Alzheimer. Tack Oskar Hansson för lugnande och till och med optimistisk information. Jag riktigt känner hur mitt blodtryck går ner.

Läs mer