Annons

Myterna om friskolorna

Det fria skolvalet har inte ökat segregationen. Snarare tvärtom, visar rapport från statligt institut.
Ledare • Publicerad 20 augusti 2014
Offer för debatten.
Offer för debatten.Foto: Foto: Fredrik Sandberg / TT

”Om en skola bedöms bidra till segregering ska vi inte ha den skolan”, sa Stefan Löfven i tisdagens partiledarutfrågning i radion.

Argumenten mot friskolorna går ofta emot varandra. Å ena sidan heter det att friskolor är dåliga, drar ner på lärartätheten och levererar dålig kvalitet. Å andra sidan hävdas det att bara de välbeställda väljer skolor. Ibland påstås det också att bostadssegregationen drivs på av det fria skolvalet.

Annons

Det räcker med en ytlig granskning för att konstatera att logiken inte håller. Varför skulle medvetna föräldrar välja skolor som är sämre till sina barn och varför är det då dåligt för dem som inte väljer? Och hur kan möjligheten att välja skola göra valet av bostadsområde viktigare? Grunden verkar vara att det finns ett motstånd mot att nya skolor etableras och att enskilda får välja. Och mot att det skulle bli någon krona över i vinst.

Radions utfrågare gick hårt åt Löfven, och baserade sina frågor på att friskolereformen segregerar. Att det är möjligt att välja en annan skola än den närmaste påstås medverka till att skolornas elevunderlag skiljer sig mer åt än om skolvalet inte funnits. Är det rimligt? Är det sant?

Just i går kom en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering, IFAU, som behandlar det fria skolvalet och segregering.

Rapporten konstaterar: ”Vi finner inga tecken på att elever från hushåll med låga inkomster, med lågutbildade föräldrar, eller med utrikes födda föräldrar, har förlorat på reformerna.” Tvärtom, menar utredarna: ”Är det någon grupp som haft fördelar av möjligheten att välja är det elever från familjer med lägre inkomster.” Vidare konstateras att friskolesystemet inte bidragit till sämre resultat, om något har det haft positiv inverkan.

Hela grunden för en väsentlig del av kritiken mot friskolor dras undan av det statliga institutets granskning. Att det råder stora skillnader mellan olika skolor är däremot sant, liksom att kunskapsnivåerna är bekymmersamt låga i vissa bostadsområden. Orsakerna är egentligen väl kända. Det handlar om stora pensionsavgångar av rutinerade lärare och en långvarig degradering av lärarhögskola och läraryrke, något som tog fart för flera decennier sedan. Det handlar om en större invandring av barn vars föräldrar har lägre utbildning och svagare koppling till arbetsmarknaden än andra, vilket ställer högre krav på skolorna.

En god skola är väsentlig för att utjämna livsmöjligheterna. Då gäller det också att identifiera rätt problem och orsaken till dem. De som skjuter på friskolorna har siktat in sig på fel tavla.

Petter Birgersson
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons