GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Naomi Abramowicz: Allt som Stefan Löfven inte såg komma

Klockan 13:41 den 4 april 2013 bekräftades Stefan Löfven som partiordförande av den socialdemokratiska partikongressen på Svenska mässan i Göteborg. Nu kommer han att tackas han av i samma lokal. Sorti statsminister Stefan Löfven, entré Magdalena Andersson.
Ledare • Publicerad 3 november 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Alla dessa löften.
Alla dessa löften.Foto: Oli Scarff/AFP/TT

Innan det är dags att lägga Löfvens gärning till handlingarna kan det vara på sin plats att minnas vad han lyckades – eller misslyckades – med under sin tid som statsminister.

Vi kan börja med Socialdemokraternas 37:e ordinarie kongress, där han valdes till partiordförande. Där avgav han ett löfte till såväl sina partikamrater som det svenska folket som kom att förfölja honom under hela sin tid som statsminister: att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Det blev också ett av Socialdemokraternas viktigaste löften inför valet 2014. Det gick sådär.

Arbetslösheten har inte minskat sedan 2014 – tvärtom. Sverige är ett av de medlemsländer i EU som har högst arbetslöshet. Enligt siffror från Eurostat har bara Spanien, Grekland och Italien högre arbetslöshet än Sverige. Och så många som 1,3 miljoner svenskar i arbetsför ålder försörjer inte sig själva, visar beräkningar från Svenskt näringsliv.

Arbetslösheten är avsevärt högre bland utrikes födda än inrikes födda: 20 procent bland utrikes födda jämfört med knappt fem procent bland inrikes födda enligt SCB. En rapport från Entreprenörskapsforum visar att det tar i genomsnitt tolv till tretton år tills 50 procent är självförsörjande. Självförsörjningsgraden är som lägst bland dem som har kommit hit från Mellanöstern och Afrika.

Kopplingen mellan arbetslösheten och den stora flyktinginvandringen till Sverige under det senaste decenniet är otvetydig. Det för oss, inte helt osökt, till en annan av Stefan Löfvens största prövningar som statsminister: flyktingkrisen 2015, då 160 000 asylsökande kom till Sverige.

Den 6 september 2015 stod Stefan Löfven på Medborgarplatsen på Södermalm i Stockholm och förklarade att solidariteten är Sveriges största stolthet och att hans Europa inte bygger några murar. Samtidigt undrade ansvariga i Sveriges kommuner hur det skulle gå för dem att omsätta Löfvens solidaritet i praktiken. Vid det här laget hade redan våra nordiska grannländer tagit initiativ för att försöka stävja flyktingströmmarna genom att skärpa sina regler.

Två månader senare när situationen hade blivit ohållbar. Med både gråtande och svärande socialdemokratiska kommunalråd, tvärvände Löfven både retoriskt och politiskt och deklarerade att Sverige behövde ”andrum”. Men då var krisen redan ett faktum. Det blev inte mycket till andrum för Sveriges kommuner som ändå behövde hantera en mycket hög invandring på mycket kort tid – med allt vad det innebar i form av ett ökat behov av skolplatser, lärare och bostäder.

Trots att kommunerna fick ta del av temporära statliga tillskott till kassan, bland annat genom den tvååriga etableringsersättningen, blev tillskottet av nya invånare med begränsad försörjningsförmåga deras uppgift att lösa. I slutändan gav det ökade kostnader för försörjningsstöd.

Ytterligare en kris som Stefan Löfven behövde handskas med var IT-skandalen på Transportstyrelsen, sommaren 2017. Då framkom det att information, som bedömdes kunna skada rikets säkerhet, hade gjorts tillgänglig för personal i utlandet som inte var säkerhetskontrollerad.

Trots att haveriet ytterst var Stefan Löfvens ansvar som regeringschef lyckades han ducka genom att sparka högt uppsatta tjänstemän, däribland sin egen statssekreterare Emma Lennartsson, samt att ombilda regeringen efter hot om misstroendeförklaring. Karantänen var dock kort för vissa. Tidigare inrikesministern Anders Ygeman fick göra comeback som energi- och digitaliseringsminister under Löfvens andra mandatperiod.

Något som har genomsyrat Löfvens tid som statsminister är den eskalerande gängkriminaliteten. Sprängdåd och skjutningar har nått rekordnivåer under den senaste mandatperioden.

Häromveckan utnämnde den tyska tabloiden Bild till och med Sverige till Europas farligaste land. Säga vad man vill om Bilds omdöme, men regeringen har onekligen legat steget efter oppositionen när det gäller politiska förslag för att försöka stoppa de kriminella nätverken. Trots att justitieminister Morgan Johansson (S) har sagt att de är på väg att ”knäcka gängen” fler gånger än som går att räkna.

Det som däremot riskerar att knäckas av regeringens politik är svensk industri. De senaste åren har företag larmat om att de inte vågar expandera eller göra investeringar på grund av stigande elpriser och osäker elförsörjning. Aldrig skulle väl någon tro att en före detta metallare skulle lämna Sverige i ett skick där industri och jobb hotas på grund av elförsörjningen.

Sen får vi naturligtvis inte glömma coronakrisen, där Stefan Löfvens än en gång visade prov på bristande ledarskap. Nyligen kom coronakommissionen med sin andra delrapport. Där konstaterades det att regeringens hantering har varit ”undermålig” och ”präglats av senfärdighet”. Att man inte kom igång med storskalig testning och provtagning förrän första vågen var över beskrivs till och med som ett ”haveri”. Strängare än så blir det inte på kanslisvenska.

Det bästa man kan säga om Stefan Löfvens gärning är att han i alla fall lyckades med en sak: att klamra sig fast vid makten.

Naomi Abramowicz
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.