GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Naomi Abramowicz: Stoppa det språkliga förfallet

”Naomi, skulle du kunna göra mig en riktig björntjänst?” Jag hajade till. Bad min yngre vän precis mig om en otjänst? Efter att ha kalkylerat några sekunder insåg jag att vederbörande hade missförstått uttrycket. Min vän trodde alltså att björntjänst betydde en jättestor tjänst.
Naomi Abramowicz
Gästkrönika • Publicerad 10 september 2021
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Ystads Allehanda politiska etikett är liberal.
Här byggs ordförståelse upp.
Här byggs ordförståelse upp.
Foto: Christine Olsson

Häromdagen läste jag en mäklarannons där objektets utsikt beskrevs som ”sprudlande”. Va? Hur kan en utsikt vara sprudlande? Det betyder ju ”välla fram” eller ”porla”, enligt Svenska Akademiens ordlista. Det låter mycket oroväckande om utsikten helt plötsligt skulle börja sprudla.

I somras bombarderades jag dagligen med annonser för dryck, hushållsredskap och livsmedelsaffärer som önskade mig en ”smakfull sommar”. En smakfull sommar, till skillnad från en vulgär sommar alltså? Jo, det får man väl ändå hoppas.

Ordförståelsen i samhället verkar vara på väg åt skogen. Det visar också en studie från Lunds universitet från 2017. Författarna undersökte hur den har förändrats över tid genom att ta del av resultat från högskoleprovet under en tioårsperiod. De kom fram till att ordförståelsen har sjunkit i allmänhet, och i synnerhet bland de yngre provdeltagarna. Det visade sig dessutom finnas en ökande klyfta mellan yngre och äldre.

Det krävs ingen Einstein för att förstå att det finns tydlig koppling till det sjunkande läsandet bland unga. Andelen unga som läser på fritiden har halverats mellan 2007 och 2018, enligt en studie från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor från 2020.

Det språkliga förfallet beror sannolikt på digitaliseringen och framförallt på skärmarnas snabba kickar. Visst kan man klaga på dagens ungdom, men det är uppenbart att det finns mer som pockar på deras uppmärksamhet jämfört med den som var barn för 20, 30 eller 40 år sen: YouTube, Instagram, TikTok, spel, med mera. Listan på distraktioner kan göras lång.

Skärmarnas omedelbara belöningar skulle kunna liknas vid skräpmaten snabba kalorier, jämfört med den mer långvariga mättnaden man kan få av en riktigt bra bok. Sannolikheten är trots allt större att man minns en god bok ett år senare än att man minns ett riktigt roligt klipp på Youtube ett år senare.

För att motverka det sjunkande läsandet krävs insatser från förskola, skola och föräldrar. Men ansvaret ligger framförallt på föräldrarna. Ett litet barn som läser eller blir läst för får ett tre gånger så stort ordförråd som sjuttonåring jämfört med ett barn som varken läser eller blir läst för, enligt pedagogikprofessor Mats Myrberg. Även om det går att kompensera för inom ramen för skolans undervisning blir det betydligt svårare jämfört med om barnet får med sig läsningen hemifrån.

Den som har en god ordförståelse kommer inte bara att få det lättare i skolan, högskolan och yrkeslivet. Den får dessutom tillgång till en rikare värld när språkets många nyanser går att urskilja. Inte minst har den förmågan att göra sig förstådd bland oss ordmärkande stofiler utan att det sticker i ögonen varje gång man läser ett felplacerat ”sprudlande” eller ”smakfull”. Och det är allt annat än en björntjänst.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.