Näringslivet måste också höja beredskapen

Ledare ,
Hur mycket hjälp ska de styrande kasta ut?
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Hur mycket hjälp ska de styrande kasta ut?

Näringslivet måste också bli bättre på att möta exceptionella händelser – staten kan inte rädda alla varje gång det smäller.

Hur staten ska agera för näringslivet i kristider är inte alls givet. Medicin har ofta biverkningar och det händer att de är allvarligare än de symptom man från början vill bota. Det gäller också i ekonomin. Att använda centralbanker till att trycka ut pengar i ekonomin är möjligen en metod i finanskriser, när banker är livrädda för att låna ut även till varandra. Men exakt hur det hjälper när fabriker stänger och människor inte får resa fritt är oklart.

Traditionellt handlar också statens stödpaket och åtgärder om att rädda de stora företagen, de som anses väsentliga för ekonomin. Det är egentligen just de företag som i grunden har bäst förutsättningar att ta sig genom en kris. Precis som vinster är en del av marknadsekonomin är även förluster det. Finns det en framtid på marknaden kommer det alltid att finnas någon som är villig att betala för att gå med i en nyemission av aktier eller att köpa ett konkursbo.

I grunden bör ett fritt näringsliv klara sig självt för att vara just fritt. Staten – i bred bemärkelse – ska via skattebetalarna stå för all den väsentliga infrastruktur som är nödvändig för att upprätthålla detta. Resten ska näringslivet sköta på egen hand. För varje ingrepp företagen begär och får av staten finns också en prislapp i form av regleringar och andra krav. Fråga närmaste bankdirektör. Näringslivet blir helt enkelt på sikt mindre dynamiskt desto mer staten lägger sig i.

Nu är coronakrisen inte lik någon tidigare i närtid. Den har omedelbart slagit mot en mängd mindre företag. Om regeringen inför regler för stora företag, som kompensation för att personal går ner i tid under en period, så måste det gälla även de minsta firmorna. Det är en åtgärd som ligger i Moderaternas krisförslag som presenterades på måndagen. Moderaternas förslag om tillfälligt slopade arbetsgivaravgifter under april och maj är också något som underlättar på ett konkret sätt, utan att konkurrens riskerar att snedvridas. Det är också svårt att se hur en sådan åtgärd kan missbrukas, vilket ofta är risken med riktade stöd. M-förslaget att staten ska ta en stor del av hyran för restauranger och hotell under april och maj har baksidor med risk för felutnyttjande och att det missgynnar dem som äger sina egna lokaler. Men metoden bör inte uteslutas.

Att staten agerar på ett okonventionellt sätt är nödvändigt i detta läge. Att bygga en bro över den värsta krisen, genom den typen av förslag som Moderaterna är inne på, ger en viss tidsfrist. Förhoppningsvis kommer också Coronakrisen att avta eller ta en paus under sommaren, när viruset trivs sämre.

Men näringslivet måste också fundera över sin egen beredskap, var för sig och ihop. Kan man tillsammans bygga skyddsnät, till exempel genom utbyte av personal mellan de som har störst problem och de som för tillfället går bra? Att livsmedelsbutiker tar över personal från restauranger och hotell är lokala exempel på att det kan fungera.

Statens finanser kommer att vara svagare i nästa kris och det är hög sannolikhet att fler kommer att kräva att företagen betalar tillbaka för det stöd staten gett i kristider. Ett mindre fritt näringsliv är dåligt för alla. Näringslivet ska visst kräva att staten agerar. Men man ska också vara försiktig med vad man önskar sig.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Ystads Allehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.