Annons

Nej, det är ingen vanlig influensa

Coronaepidemin ska inte negligeras för att Skåne hittills är tämligen skonat. Att spela ner hotet i den missledande tron att viruset endast drabbar gamla och redan sjuka är att missa allvaret.
Ledare • Publicerad 3 april 2020 • Uppdaterad 4 april 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Fältsjukhuset som byggts upp i Stockholmsmässan i Älvsjö.
Fältsjukhuset som byggts upp i Stockholmsmässan i Älvsjö.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Skåne har hittills klarat sig relativt väl i coronakrisen. Det kan ha flera förklaringar. En är tur. Om det skånska sportlovet infallit en vecka senare hade antalet skåningar som tog smittan med sig hem från alperna sannolikt varit högre. Det kan också vara så att de danska åtgärderna, med bland annat stopp för svenskar att resa från Kastrup och kraftiga restriktioner i resandet över bron har minskat smittspridningen.

Det vore helt fel att därmed tro att Skåne är räddat. När detta skrivs är elva konstaterade döda med covid-19 och 12 vårdas på intensiven i regionen (c19.se). Däremot har Skåne och andra regioner fått tid för att förebygga och förbereda sig för den snabba utveckling som bland annat Stockholm och Södermanland har fått se. Med smittan in på äldreboenden i Stockholm har dödssiffran skjutit i höjden samtidigt som antalet människor i intensivvård ökar för varje dag.

Annons

Om många fortfarande inbillar sig att covid-19 är en vanlig influensa är det en felaktig och livsfarlig tro. Det är också en missuppfattning att den enbart är farlig för de utpekade riskgrupperna. En epidemi av stor omfattning drabbar alla i hela samhället.

Det dör alltid människor, ja. Men det dör inte alltid så många människor samtidigt. Det dör inte så många människor i ensamhet när att de inte får besök av de sina.

Det är lätt att hänga upp sig på procenttal. Den som lever i föreställningen att det mest handlar om riktigt gamla som ändå ska dö och att det inte spelar så stor roll, bör tänka en gång till. Alla har rätt till en värdig död, vilket nu många riskerar att inte få. I Spanien används ishallar som bårhus. Många dör på ålderdomshemmen, en del utan omhändertagande, personalen har övergivit en del hem. En normal säsongsinfluensa slår inte ut vården på det viset. (SvD 3/4)

Men kalkylen om ”bara äldre” har också andra brister. Det är alltid betydligt fler som dör i hög ålder. Förra året dog 88 766 personer i Sverige (SCB), det var för övrigt den lägsta siffran sedan 1977. Den vanligaste åldern för kvinnor att dö var 90 år och för män 86 år. 2019 dog 1 598 män som var 86 år gamla. Det fanns nära 14 400 män i den åldern. Runt 11 procent av årskullen dog. Samma år dog 160 män i 52 års ålder, av nära 70 500 män i den åldern, drygt 0,2 procent av årskullen. Om de två grupperna ställde upp bredvid varandra skulle drygt 1 procent av dödsfallen vara 52-åringar. De dödsandelstal som finns för konstaterade covid-19-fall kan man jämföra med den fördelningen. Matematiken kring döda av covid-19 är svår, eftersom man inte vet hur många som är smittade i samhället. Huvudpoängen är att en liten andel av det totala antalet döda i en epidemi för en åldersgrupp ändå kan medföra en stor överdödlighet i den gruppen. Fler mister sina pappor, mammor och makar än vad som hade varit fallet annars.

För att ta ett exempel från verkligheten: Från Italien rapporteras att av 11 857 avlidna har 567 avlidna i covid-19 varit under 60 år, och 112 under 50 år. 98 procent har haft en underliggande sjukdom – vilket alltså kan vara utbredda tillstånd som högt blodtryck och diabetes. Men 2 procent – över 200 människor har varit helt friska. Det enligt SvD-journalisten Henrik Ennart som citerar ISS, Istituto Superiore di Sanità (SvD 3/4).

Och allt handlar inte om död. Att ligga i respirator är ingen söndagspromenad. Följder som posttraumatisk stress, ångest, mardrömmar är vanliga. (SvD 30/3) ”Det är svårare att inge trygghet under de här omständigheterna. Anhöriga får inte komma in och all personal bär masker och konstiga kläder. Jag skulle tro att det bidrar till att man måste ge patienterna mer lugnande medicin.” säger Karin Samuelsson, docent på medicinska fakulteten i Lund, som har forskat på efterreaktionerna hos människor som intensivvårdats i respirator. Att covid-19 kan kräva respiratortid under lång tid försvårar upplevelsen.

Viruset känner inga lands- eller regiongränser. Det kan gå väldigt fort från få fall till många. Regioner och länder som ligger bra till i dag kan i själva verket ligga tidigt i en snabbt accelererande kurva. Exemplen på det är många runt om i världen. Den 20 januari konstaterades det första fallet av coronasmitta i USA, i delststaten Washington. Två dagar efter det konstaterade president Donald Trump: ”Vi har det under fullständig kontroll. Det är en person som kommit från Kina. Det kommer att gå bra.”(The Guardian 28/3)

Men verkligheten hann ikapp. Delstaten Washington (Uppdatering 4/4 Washington tycks ha lyckats hålla tillbaka smittspridning, Louisiana är ett bättre exempel på en stat där det gick snabbt.) hamnade tillsammans med New York inom några veckor i kristillstånd. Anthony Fauci, 79 år, som under flera presidenter lett Nationella institutet för allergier och infektionssjukdomar, varnade Donald Trump för följderna om man inte gjorde något. Siffran 2,2 miljoner möjliga döda amerikaner och bilder från ett sjukhus, Elmhurst hospital, i Trumps gamla hemkvarter i Queens New York fick presidenten att vända om: ”Det är liksäckar överallt, i korridorer. Jag har sett dem köra fram lastbilar, fryslastbilar, för att de inte kan ta hand om kropparna, det är så många." (ABC 7 News, 30 mars.) Staten New York hade nått 2 500 döda med covid-19 den 2 april, 319 på en dag, med en koncentration till staden New York. (Worldometers.info)

I Sverige var inledningsvis reaktionerna lika svaga som i USA. Efter det första konstaterade coronafallet i Jönköping i slutet av januari, en kvinna som hade varit i Kina, ansågs det risken för smittspridning i Sverige vara försumbar. Först 26 februari kom det andra konstaterade fallet, en man från Göteborg som varit i norra Italien. Då hette det från Folkhälsomyndigheten att ”I dagsläget finns det inga indikationer på att smittan nått skidorterna, utan spridningen har främst skett på slätten i Milano och Lombardiet.” (TT 26/2) Samtidigt hade stockholmarna sportlov.

Krisberedskapschefen Johanna Sandwall på Socialstyrelsen, konstaterade samma dag att risken för smitta i Sverige är låg och konstaterade att regionerna hade god förmåga när det kom till vårdplatser skyddsutrustning och personal.

Annons

En dryg månad senare står fältsjukhus redo vid Älvsjömässan. Smittan har tagit sig in i en stor mängd äldreboenden i Stockholm, där en stor andel av dödsfallen inträffat. Vårdpersonal är oroad över sin skyddsutrustning. Region Stockholm aktiverade på fredagen sitt krislägesavtal, ordinarie arbetstid höjs till 48 timmar, lönerna fördubblas allt för att få personal till intensivvården. (SvD 3/4)

När en skåning tänker att allt är överdrivet, det berör inte oss, är risken att hon eller han gör samma misstag som människor på andra platser har gjort för några veckor sedan. Det kan inte nog understrykas att rekommendationerna gällande resande och umgänge, förbuden av besök i äldrevården och instruktionerna för vad som gäller i livsmedelsbutiken finns till för att undvika en drastisk utveckling av smittspridningen och därmed hög press på skånsk vård. Att läget är relativt lugnt just nu, betyder inte att åtgärderna är överdrivna. Det är ingen lek som man kan välja att bryta reglerna i för att det är roligt, det är människors hälsa och liv det handlar om.

Tala inte om covid-19 som en vanlig influensa och agera inte som att den bara rör andra. Lyckas vi med det tillsammans är chansen större att hålla coronakrisen stången i Skåne.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons