Annons

Nils-Eric Sandberg: Nils-Eric Sandberg: Att bopriserna går upp är inte farligt

Villapriserna stiger för att fler vill köpa hus. Det kallas marknad och är inte farligt.
Nils-Eric Sandberg
Gästkrönika • Publicerad 23 maj 2021
Nils-Eric Sandberg
Detta är en personligt skriven text i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Nu går det upp. När denna bild togs hade priserna gått ner. Så fungerar marknaden.
Nu går det upp. När denna bild togs hade priserna gått ner. Så fungerar marknaden.Foto: Fredrik Sandberg / TT

Prisbildningen är ekonomins viktigaste informationssystem. Det speglar förändringar i utbud, efterfrågan, kostnader och vinstmöjligheter.

Bostadspriserna stiger, särskilt på villor. Det beskrivs i media som närmast en katastrof. Många har inte råd att köpa nytt hus, och de som äger husen har blivit rikare. Finansinspektionen, som nu tagit över bostadspolitiken, tack vara sin brist på kompetens, kommer snart att återinföra amorteringskravet – som gör livet allt svårare för dem som försöker köpa en bostad.

Annons

Varför är det farligt att något stiger i pris – bortsett från att det kan bidra till inflationen? Men huspriser kallas tillgångspriser och ingår därmed inte i det vanliga inflationsmåttet.

En prisförändring är inget farligt. Tvärtom – prisbildningen är ekonomins viktigaste informationssystem. Det speglar förändringar i utbud, efterfrågan, kostnader och vinstmöjligheter. En ekonomi utan fri prisbildning fungerar inte.

För politikerna har detta inte varit lätt att förstå. Vi hade länge en prisreglering på statsbelånade småhus. Bostadsrätterna var prisreglerade till 1989. Eftersom regleringen höll priserna under marknadsnivån blev följden att affärerna måste göras upp med två priser – det reglerade, över bordet, och det faktiska, med pengar under bordet.

Hyressektorn har, med ett kort avbrott 1923–1939, varit prisreglerad sedan första världskriget. Även andra världskriget är nu i allt övrigt avslutat, men hyresregleringen består.

En orsak till att priserna ökar är att byggandet varit lågt – det föll med 14 procent förra året. Nu är byggandet bara en bråkdel av beståndet. En viktigare orsak ligger i reavinstskatten som hindrar villaägare att sälja huset. I industrivärlden är det bara Sverige och Portugal som har evig reavinstskatt på bostäder. Den låser in människor i bostäderna – köpeskillingen från en försäljning måste ju finansiera en ersättningsbostad.

Rubbar huspriserna inkomstfördelningen? Även en normalt intellektuellt lagd skribent som Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg tror det. Men man måste skilja mellan realiserad och orealiserad värdestegring. De som säljer sina bostäder måste skaffa ersättningsbostad – eller flytta till tält. Reavinstskatten bör därför tas ut på tälten. En prisstegring blir en inkomstomfördelning inom gruppen bostadsägare – bostadsköpare.

Om alla bostadsägare försöker ta hem värdestegringen genom att sälja får vi ett enormt utbud på marknaden – och priserna faller. Vinsterna är borta.

Ska regeringen gripa in och stoppa priserna? Nej. Ministrarna bör försöka lära sig något om prisbildning – även om de tycker att det är svårt – och lämna medborgarna ifred.

Annons
Annons
Annons
Annons