unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Nils-Eric Sandberg: Hur mycket ska lönerna öka?

Snart börjar löneförhandlingarna. Landets största fackförbund, Kommunal, lämnar LO:s samordning för att driva fram högre löneökningar till de egna medlemmarna.
Detta är en personligt skriven text i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Nils-Eric Sandberg
Nils-Eric Sandberg

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på ystadsallehanda.se, appen MinYA och e-tidning mån-lör. Endast 79 kr första månaden! (ord pris 199 kr)

Lönebildningen i Sverige har varit extremt centraliserad sedan 1930-talet. De ledande inom SAF och LO förhandlade om lönerna för nästan alla. Förhandlingarna fördes alltid till strax efter midnatt, eftersom LO-ledarna då fick dubbelt nattraktamente. Det var viktigt.

Att göra upp om nästa års löneökningar i förväg är, liksom mycket annat i ekonomin, inte ekonomiskt logiskt. För den industri som arbetar i internationell konkurrens – cirka 90 procent – bestäms löneökningsutrymmet av prisbildningen på världsmarknaden och ökningen av den relativa produktiviteten – det vill säga produktionen per timme eller per anställd, jämfört med konkurrentländerna. Och den förändringen kan man mäta först i efterhand. Alltså borde löneökningarna 2021 avgöras först 2022.

Men detta förutsätter lite ekonomisk logik och är väl därför politiskt omöjligt.

Centraliserade löneförhandlingar har en annan svaghet, också från logisk synpunkt. De förutsätter att alla företag har samma förändring av produktivitet och prisbildning. Detta var huvudtanken i den analys av lönebildningen som chefsekonomerna i TCO, SAF och LO gjorde omkring 1970 – den så kallade EFO-rapporten (Edgren, Faxén, Odhner). De utgick från att löneökningarna bestämdes av kombinationen produktivitetsökning och internationell prisbildning. Alltså kunde man räkna fram den ekonomiskt riktiga löneökningen.

Det lät riktigt. Problemet var bara att det var helt fel. Världsmarknadspriserna bestäms av en lång rad faktorer som inte kan beräknas i förväg och som inte kan påverkas av Sverige. Samma gäller produktiviteten. Både priser och produktivitet varierar starkt mellan olika företag. Därmed är det omöjligt att räkna fram en generell löneökning för alla företag. Expanderande företag måste kunna bjuda extra lönelyft för att attrahera kompetent personal.

Slutsatsen blir att de centrala löneförhandlingarna bör slopas. Lönerna ska sättas inom varje enskilt företag, efter medarbetarnas produktivitet. Följden kan bli att alla inte får samma lönelyft. Visst. Och de som skolats i det svenska jämlikhetstänkandet tycker att det är orättvist. Men fördelningspolitik kan inte vara en uppgift för arbetsgivarna. De ska leda företag och försöka få dem lönsamma, på aktieägarnas uppdrag.

Kommunerna knäar nu under tyngden av bland annat försörjningsstödet för nyinvandrade. Kommunal vill ha extra lönelyft för dem som arbetar inom äldrevården. Jag tycker det är riktigt. Men då borde Kommunal kräva att alla friska vuxna ska försörja sig själva. Om bidragen till dem slopas får kommunerna råd att förbättra äldrevården.

Invändningar?

Nils-Eric Sandberg är publicist i filosofiska och ekonomiska ämnen.

Läs mer

Existentiell oro på årets digitala bokmässa

Kultur

Existentiell oro på årets digitala bokmässa

Mässan är helt digital och gratis för alla att följa.

Valerie Kyeyune Backström skildrar amerikanska miljöer känsla för detaljer.

Kultur

Lyxhustrun i Los Angeles fångas med detaljer

Debutanten Valerie Kyeyune Backström gräver djupt i ytligheten.

Susanne Jansson.

Kultur

På gränsen mellan spänning och skräck

Havet skrämmer och lockar, och Susanne Jansson balanserar skickligt på gränsen mellan det naturliga och övernaturliga, skriver recensenten Bella Stenberg.

Författaren och översättaren Dmitri Plax har skrivit en drygt sexhundra sidor lång bok fylld av hågkomster, förtvivlan och kärlek, allt ackompanjerat av egna illustrationer.

Kultur

Kämpar mot tiden för att hålla kvar minnet av den älskade sonen

Författaren och översättaren Dmitri Plax son Peter mördades i augusti 2019 av en skolkamrat.

Nina Björk står för levande motstånd

Veckans böcker

Nina Björk står för levande motstånd

Recensenten Fedja Wierød Borčak har läst en bok som sprudlar av energi och intellektuell fantasi.

Essä: Tiktok samlar miljoner svenska ungdomar – medan äldre inte fattar

Kultur

Essä: Tiktok samlar miljoner svenska ungdomar – medan äldre inte fattar

Vem som helst kan lägga upp sitt korta videoklipp och bli en viral succé.