Annons

Nils-Eric Sandberg: Nils-Eric Sandberg: Två rekord i ynkedom

”Grundkriteriet för moralisk trovärdighet är att man själv följer de regler man sätter upp för andra”.
Nils-Eric Sandberg
Gästkrönika • Publicerad 3 juli 2020 • Uppdaterad 5 juli 2020
Nils-Eric Sandberg
Detta är en personligt skriven text i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Slagskämpen Paolo Roberto fångas av polisen på en bordell. Han har mot betalning sexuellt utnyttjat en fattig kvinna. Lägre än så kan ingen man komma.

Men eftersom har var skicklig på att slåss blev han en TV-idol. Och i TV4 grät han ut, efter att polisen tagit honom. Han tyckte det så synd – om sig själv, inte om kvinnan han utnyttjat. Nej, han satt och grät över sig själv.

Annons

Men han står inte utan stöd. Jens Liljestrand, en vice chef i Expressen, skriver (24/6) en krönika på temat ”Jag älskar det sin Paolo Roberto stod för”. Han hyllar entusiastiskt slagskämpen som utnyttjat en kvinna främst för att slagskämpen var bra på att slåss.

Detta skriver en chefsfigur i Sveriges näst största tidning. Jag undrar vad familjen Bonniers säger. De har varit med om mycket – men det här?

Ett annat fall, i samma klass.

Mona Sahlin, tidigare partiledare för socialdemokratin och nästan statsminister, sommartalade i P1 23/6. Hon tyckte också synd om sig själv. Hon hade inte fått den uppskattning av partiet hon ansåg sig värd. Hon var mycket ledsen över att inte fått den statsministerpost Ingvar Carlsson hade lovat henne. (Det är ju inte väljarna som styr över Sverige, utan Partiet.)

Hon var mycket ledsen över reaktionerna på vad hon gjort, inte över vad hon gjort. Hon hade råkat ut för några politiska olyckshändelser – skrivit falska intyg, etcetera.

Mona Sahlin krävde entusiastiskt att skatterna måste höjas. När domstolen gick igenom hennes papper fann den att hon i deklarationerna 2015 och 2016 undanhållit 217 000 kr för att slippa skatt (Expressen 23/6).

Jag förstår att många är upprörda över det höga skattetrycket – över att en person gör ett stort arbete, och att sedan staten tar det mesta av betalningen. Men så fungerar Sverige. Skatte- och välfärdsstaten vilar på två grundsatser: Den som arbetar ska betala, den som inte arbetar ska ha betalt.

Inför ett val förklarade Mona Sahlin att det viktigaste för hennes parti var att utestänga Moderaterna och Kristdemokraterna från alt inflytande. Hon menade alltså att drygt 30 procent av väljarna skulle berövas politiskt inflytande. Varför inte säga direkt att deras röster inte ska räknas?

Mona Sahlin var med om att införa 80-procentiga marginalskatter, men själv smet undan dem. Det finns en mycket enkel moralregel som visar var en person står moraliskt: Man ska leva som man lär. Practise what you preach, på engelska. Grundkriteriet för moralisk trovärdighet är att man själv följer de regler man sätter upp för andra.

Slagskämpen Roberto, skattesmitaren Mona Sahlin – två svårslagna rekord i ynkedom.

Nils-Eric Sandberg är publicist i ekonomiska och filosofiska ämnen.

Annons
Annons
Annons
Annons