GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Nils-Eric Sandberg: Vårt behov av energi

Ringhals 1 stängdes vid årsskiftet. Samtidigt ökar elbehovet snabbt. Den som ska lösa det måste förstås skillnaden mellan fasta och rörliga kostnader.
Nils-Eric Sandberg
Gästkrönika • Publicerad 19 januari 2021
Nils-Eric Sandberg
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Ystads Allehanda politiska etikett är liberal.
Upplysning.
Upplysning.Foto: JESSICA GOW / TT

På nyårsafton stängdes Ringhals 1. Sverige har nu bara sex kärnkraftsreaktorer kvar. De ska leverera el till elektrifieringen av hela bilflottan, och till LKAB:s projekt att driva stålproduktionen helt fossilfritt. Elproduktionen måste förmodligen fördubblas inom en nära framtid. Kan detta kombineras med en avveckling av kärnkraften?

Behöver vi energi? Den som undrar kan läsa slutet av tredje kapitlet i Strindbergs Hemsöborna. Det handlar om slåttern. Ett tiotal karlar går ut på morgonen för att med lie slå vallen. Lika många flickor går efter och räfsar. Ett oerhört slit för lite gräs. Strindberg har, säkert omedvetet, bidragit till energidebatten.

I Vilhelm Mobergs självbiografiska böcker slår hans alter ego Knut Toring en spannmålsåker, på en dag. Ett enormt kraftprov. Det tunga slitet på åkrarna sköttes med muskelkraft. Landsbygdens människor var helt utarbetade efter 50 år.

Så kom maskinerna, växtförädlingen, traktorerna. Slitet var snart över. 1940-1970 flyttade 600 000 personer från jordbruket till mindre slitsamma, bättre betalda arbeten i service och industri. Två personer, med skördetröska och lastbil, klarar nu den spannmålsskörd som tidigare krävde tiotals arbetande i ett par veckor.

Förklaringen är att vi ersatt arbetskraft med energi. Den gav oss också bättre bostäder med värme och varmvatten.

Nu måste elproduktionen öka, dramatiskt. I regeringens koncept ska vindkraften spela en huvudroll. Men den är dyr, den fungerar bara när det blåser, vid vindstilla måste den drivas med el – som måste komma från andra källor.

Det är i det perspektivet vi måste bevara kärnkraften, och bygga ut den. Jag lutar mig mot samtal med experter, och boken ”Energi” från Ingenjörsvetenskapsakademien och Vetenskapsakademien.

Den avgörande kraftkällan blir kärnkraften – vi ska ju inte bygga ut fler älvar. Och kärnkraften kan utvecklas. Det mest lovande är fjärde generationens kärnkraftverk. Dagens kraftverk utnyttjar cirka 1 procent av uranets energiinnehåll. Fjärde generationens tar ut cirka 99 procent. Vidare kan de utnyttja dagens kärnkraftsavfall som bränsle.

Energiministern Anders Ygeman säger (SvD 5/1) att ny kärnkraft blir för dyr. Men en analys måste utgå från distinktionen mellan fasta och rörliga kostnader. Höga fasta kostnader, det vill säga för investeringen, måste vägas mot låga rörliga kostnader, det vill säga driften. Och energiproduktionens kostnader ska vägas mot det värde den skapar, jämfört med alternativen.

Miljöpartiet har hela tiden drivit krav på hög skatt på kärnkraft. Men sådan skatt bryter sönder kalkylen för den långsiktiga investeringen, och bryter balansen mellan företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet. Långsiktiga investeringar måste bygga på långsiktigt stabila villkor.

Är det för mycket begärt att energiministern kan hantera dessa enkla kalkylbegrepp? Ja, tydligen.

Nils-Eric Sandberg

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.