Nu håller svensken i slantarna

Den som har pengar på banken kan njuta av högre ränta – men med en prisökningstakt som är högre än räntorna urgröps även det kapitalet. För, vilket är ett av Riksbankens argument för höjda räntor, den höga inflationen gör att vi i själva verket har låga eller till och med negativa realräntor – att räntorna är lägre än inflationen. I september låg inflationstakten på 6,5 procent enligt KPI och på 4 procent om just effekten av höjda räntor räknas bort.

Samtidigt har Pensionsmyndigheten meddelat att inkomstpensionen 2024 höjs med ynka 1 procent, medan garantipensionen som betalas med skattemedel höjs med 9,1 procent. Det medför att från 2024 är det fler som får garantipension än som inte får det. Helt galet – och inflationen är en anledning till att det blir värre.

Riksbanken har också kunnat peka på att arbetsmarknaden har varit förhållandevis stark. Det har varit svårt att få ihop med neddragningar inom exempelvis byggsektorn. Nu visar också statistik från SCB att arbetslösheten stiger. Arbetslösheten enligt SCB låg i september på 7,7 procent, upp från 6,5 procent ett år tidigare.

Det vore konstigt om detta inte ger effekt i handeln. SCB rapporterar också minskad försäljning i detaljhandeln – och då är det sällanköpsvaror som står för minskningen. Människor måste ha mat men avstår från att köpa möbler.

Det finns faktorer som talar för att den ekonomiska nedgången kan bli kraftigare och längre än vad bankekonomer och andra experter spår. Optimister kan dock peka på prognoser om lägre elpriser för årets vinter, lägre inflation och därmed också tidigare räntesänkningar från Riksbanken.

Den vanlige svensken kan vara väl så långt framme som experter och statistikmyndigheter när det gäller att känna åt vilket håll ekonomin är på väg. Lite som Gunnar Sträng en gång räknade godsvagnar. Är det gott om tider hos frisören? Blir vänner av med jobben? Får de nya? Räcker pensionen hela månaden? Kan grannen sälja sin lägenhet?