GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Nyktert på vägarna, tack

Fulla och drogade lastbilschaufförer är en fara för allmänhetens liv och hälsa.
Förhoppningsvis nyktert i land och på vägarna.
Förhoppningsvis nyktert i land och på vägarna.
Foto: Staffan Lindbom
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.

Från Tullverkets sida varnas för att ratt- och drogfylleriet bland lastbilschaufförer som kommer med färjorna till Ystad och Trelleborg ökar. Till Ystads Allehanda på nyhetsplats i dag säger Oscar Lindvall, biträdande kontrollchef vid Tullverket i södra Sverige: ”Det är framförallt lastbilschaufförer som visar sig påverkade. I snitt tar vi två chaufförer i veckan i Ystads och Trelleborgs hamnar. Men vi är ju inte alltid där.”

Ett aktuellt fall i Ystads tingsrätt gällande en narkotikapåverkad lastbilschaufför är ett exempel på varför det är viktigt att lyfta frågan.

Någon statistik som kan berätta om den exakta utvecklingen av fulla och drogade chaufförer finns inte, att veta hur många som inte åker fast är omöjligt. Men tullen och polisen har den bästa möjliga insikten om hur det förhåller sig.

Droger och alkohol är alltid farligt bakom ratten, men just de tunga fordonen är snäppet värre, konsekvenserna kan bli oerhörda om en olycka inträffar på fel plats.

Alkobommar är ett sätt som har prövats på flera håll för att kolla nykterheten bland lastbilschaufförer. Bommarna har dock av flera skäl tagits ur drift och sedan aldrig återinförts trots att det varit aktuellt flera gånger. Bland annat finns juridiska hinder då det anses vara ett tvångsingripande som kräver en myndighetsperson närvarande, en polis som tar testet. Det blir också hinder i trafiken som är svåra att hantera, därför är inte hamnarna så omedelbart förtjusta i bomkonstruktionen.

I Göteborg används dock alkobom vid infart till hamnområdet. ”Om man har ett flöde in på ett hamnområde där hamnen är huvudman för området och själva bestämmer över vilka regler som ska gälla, då kan de välja att ha en bom” sa Trafikverkets Anders Wiman till SVT när Trelleborgs hamn slopade planerna på återinförande av alkobom i mars 2020.

Alkolås finns sedan många år som utrustningsmöjlighet i både personbilar och tyngre fordon. Men någon lagstiftning på krav finns inte i Sverige eller Europa. Däremot införs krav på en rad säkerhetssystem från maj 2022, där bland annat förberedelse för alkolås är ett. Något krav på aktivt lås finns alltså inte. Och alkolås i nya lastbilar hjälper inte heller i de många fordon som redan finns ute.

Att öka insatserna på plats vid sydkustens hamnar för att hindra narkotika- eller alkoholpåverkade chaufförer att passera ut på vägarna är viktigt i sig. En samlad större insats vore också bra för att få ett bättre grepp om hur många det gäller, så att de fortsatta insatserna kan anpassas därefter.

Straffen mot de enskilda chaufförerna är en sak, men som Oscar Lindvall påpekar är det kanske av ännu större vikt att rikta in sig mot arbetsgivarna, åkerierna. De har ansvaret för vem de sätter bakom ratten och under vilka villkor. Om det kostar att ha chaufförer som fastnar i alkohol- och narkotikakontroller kommer arbetsgivarna också att vidta åtgärder i allt från rimliga körscheman till alkolås och drogtester. Det arbetet behöver göras på EU-nivå så att alla länder får samma spelregler.

Läs mer