Annons

Alex Voronov: Öppna plånboken om ni menar allvar

Svenska ekonomer visar att Ukraina kan vinna resurskriget, och därmed markkriget, mot Ryssland. Det gäller bara att Ukrainas allierade bestämmer sig.
Alex VoronovSkicka e-post
Gästkrönika • Publicerad 1 juli 2024
Alex Voronov
Detta är en personligt skriven text i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
GÖTEBORG 20220227Demonstrant på Gustaf Adolfs torg i samband med en maniferstaion till stöd för det krigsdrabbade Ukraina.Foto Adam Ihse / TT / Kod 9200
GÖTEBORG 20220227Demonstrant på Gustaf Adolfs torg i samband med en maniferstaion till stöd för det krigsdrabbade Ukraina.Foto Adam Ihse / TT / Kod 9200Foto: ADAM IHSE / TT

Ukrainas sak är vår. Sveriges frontlinje går i Ukraina. Kriget är existentiellt för hela vår kontinent och kritiskt för världsordningen. Dessa budskap har upprepats av svenska politiker i över två år. De är riktiga och viktiga. De mobiliserar opinionen och innebär ett åtagande som inte överges lättvindigt.

Men lever våra beslutsfattare upp till sina ord? Ekonomiprofessor Daniel Waldenström drog under ett seminarium i Visby under Almedalsveckan upp en jämförelse som han gjort sedan i höstas: Under covid-pandemin 2020-2022 beslutade riksdagen om stöd till hushåll och företag på sammanlagt 413 miljarder kronor. Sveriges militära stöd till Ukraina sedan starten av Rysslands fullskaliga invasionskrig är nu på 44 miljarder. Om man lägger till det humanitära, finansiella och andra typer av stöd kommer vi upp på 52 miljarder.

Annons

Det ser inte riktigt ut som en resursprioritering för att möta ett existentiellt hot. Man kan även jämföra med EU:s lånefinansierade återhämtningsfond efter covid på 750 miljarder euro. Ställ det mot förslaget på 100 miljarder euro i en motsvarande Ukrainafond som kommer ingenstans på grund av motstånd från europeiska regeringar, däribland Sveriges.

Ekonomiprofessor Lars Calmfors gjorde en annan sifferjämförelse. I dag spenderar Ukraina 37 procent av sin BNP på försvar. Om därtill USA, EU och Storbritannien lägger 0,23 procent av sin BNP på Ukrainastöd kan man hålla resursparitet i kriget med Ryssland. Om Donald Trump vinner presidentvalet i USA och landet slutar stödja Ukraina behöver EU och Storbritannien komma upp till 0,45 procent av BNP.

Men för att vinna kriget behöver Ukraina spendera mer. 50 procent högre försvarsutgifter än Ryssland givet samma satsning av egna ukrainska medel skulle kräva att USA, EU och Storbritannien satsade 0,51 procent av sin BNP. Utan USA behöver de andra lägga 1 procent.

I ett scenario där Ukraina minskar belastningen på sin ekonomi och sin budget och går ner till 15 procent i försvarsutgifter samtidigt som USA drar sig ur, behöver EU och Storbritannien gå upp till 1,36 procent.

Detta är givetvis ingen exakt beräkning – och Ryssland kan satsa ytterligare lite mer på kriget – men den visar storleksförhållandet och sätter det vi satsar i ett perspektiv. De medel som krävs från oss för ett genombrott i kriget är betydande. Men de är inte på något sätt extrema i förhållande till vad vi klarar av få fram och vad vi har avsatt för att hantera andra kriser. Under andra världskriget var Sveriges försvarsutgifter uppe på 12 procent av BNP.

Ja, Sverige och de flesta västländer gräver nu djupt i sina försvarsförråd för att skicka saker till Ukraina. Men om detta är vårt krig så går det att gräva djupare och det går alltid att bidra på andra sätt, som att köpa försvarsmateriel till kriget på den internationella marknaden – i USA men även på andra håll.

För att våra folkvalda ska leva upp till sina ord och fatta de budgetbeslut som krävs, måste de bara bestämma sig. De bör förklara för väljarna att vi alla under en tid är tvungna att ge avkall på många viktiga saker som kostar till förmån för en ekonomisk satsning i ett krig som Ukraina och vi inte får förlora.

Alex Voronov är Ukrainaskribent

Annons
Annons
Annons
Annons