Sofia Nerbrand: Pål Jonson: ”Vi lever i en allvarstid”

”Det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskrigets slut. Europa står i krig. Brigader slåss mot varandra i östra Ukraina. Ryssland har startat ett oprovocerat och olagligt krig och det skapar spänningar och risker vid Natos omedelbara gräns, 80 mil från Sverige. Och det ansträngda säkerhetsläget har försämrats under krigets gång. Det som många trodde skulle avskräcka Ryssland från en fullskalig invasion – diplomatisk isolering och ekonomiska sanktioner – har visat sig vara verkningslöst. Ryssland har visat att det är berett att ta mycket stora militära och politiska risker.”

Vad betyder det i praktiken att Sverige befinner sig i ”ett mycket allvarligt säkerhetsläge”?

”Risken för eskalering kan inte uteslutas. Nato och Ryssland kan ställas mot varandra. Med ett fullskaligt krig i Europa är riskerna stora.”

Skulle du säga att Ryssland för hybridkrigföring mot Sverige?

”Definitivt använder Ryssland de instrument som de har: desinformation, investeringar i kritisk infrastruktur, propaganda, valpåverkan, cyberattacker ... Vi måste bygga upp en mycket större motståndskraft att skydda oss på en lång rad områden. Ryssland utgör inte bara ett reellt och mycket allvarligt militärt hot, utan det finns andra sårbarheter i vårt samhälle som vi måste hantera.”

Hur stor är risken för en konfrontation vid låt säga Baltikum eller Polen och kriget eskalerar?

”Ryssland måste veta att om de går över gränsen och medvetet angriper Natoterritorium så kommer Nato att responera på det. Och det är bra att president Biden och andra kommunicerar detta.”

När blir Sverige medlem i Nato?

”Jag var med när statsminister Ulf Kristersson och president Erdogan tog i hand i Vilnius i juli. En överenskommelse är en överenskommelse, men vi kan inte utesluta någonting. Turkiet har sagt att de ska ratificera oss i oktober och president Biden har visat ett starkt engagemang för att Sverige ska bli medlem, så jag är mycket hoppfull.”

Skickar Sverige Jas Gripen till Ukraina inom rimligt tid?

”Rimlig tid?”, skrattar Pål Jonson, väl medveten om att leveranserna av militär hjälp till Ukraina har tagit tid. Ukrainastödet upptar mycket av hans tid. ”Vi har arbetat för att få handlingsfrihet om vi fattar ett sådant beslut i bred politisk samsyn när Sverige har blivit medlem i Nato. Vi har beslutat om en orienterande utbildning på Gripen för ukrainska flygförare och markpersonal, och även gått med i F16-klubben och skulle kunna hjälpa till med utbildning och upplåta vårt territorium för övningar med stridsflyg.”

Varför går allt så långsamt? Vad kan du göra för att snabba på uppbyggnaden av försvaret?

”Vi ska inspireras av vad vi har gjort för att hjälpa ukrainarna. Vi har byggt upp, upprustat och tränat tolv ukrainska brigader på nio månader. Så det går att jobba snabbt om så krävs. Men det finns långa ledtider i olika materielsystem och upphandlingsprocesser och det har ibland saknats en sense of urgency. På försvarsdepartementet försöker vi få fart på byråkratin och förenkla upphandlingar. Det finns mycket att göra på det här området.”

Hur kommer förvaret av Skåne och södra Sverige förstärkas?

”När vi blir Nato-allierad med Danmark och Norge kommer vi att få en gemensam försvarsplanering. Den militära närvaron kommer också att öka med en Skånebrigad som vi arbetar med att bygga upp.”

Vad händer med världsordningen och Natosamarbetet om Trump eller någon annan America-first-realist blir vald till president i USA?

”Åren med president Trump var svåra för det transatlantiska samarbetet. Inte minst på grund av hur han uttryckte sig om försvaret av sina allierade. Avskräckning är oerhört viktig och då måste man vara tydlig om sina åtaganden.

Å andra sidan ökade den amerikanska militära närvaron signifikant – mer heavy metal! – i Europa under Trumps presidenttid. Och de republikaner som jag har kontakt med i kongressen visar ett starkt stöd för Nato, som ju också är en fördragsbunden organisation. Så jag är ändå hoppfull kring det fortsatta transatlantiska samarbetet.

Europa behöver ta ett större ansvar för sin egen säkerhet, det är inte rimligt att amerikanska soldater och skattebetalare ska stå för en så stor del av kostnaderna för den. Sverige kommer att lägga 2 procent av BNP på försvaret nästa år och det behövs ännu större investeringar under lång tid framöver.”

Vilket land utgör det största hotet mot svensk och europeisk säkerhet?

Svaret från Pål Jonson kommer mycket snabbt: ”Ryssland, utan tvekan. De har intention och förmåga att angripa andra länder.” Och så gör han en längre utläggning om varför det är rätt och viktigt att stötta Ukraina. Det handlar om att stå upp för anständighet och medmänsklighet, men också för en säkerhetsordning där fria länder får göra sina egna vägval utan att riskera att bli invaderade.

”Vi vill aldrig mer ha ett Europa där den starkes rätt råder. Skulle Ryssland vinna det här kriget skulle det få katastrofala konsekvenser också för vår säkerhet. Ryssland skulle flytta fram sina militära resurser till stora delar av Centraleuropa. Deras frestelse att angripa Georgien och Moldavien skulle öka. Insatserna för oss är därför mycket höga.

Sverige har i dagsläget skickat vapen och annat stöd för 20 miljarder kronor. Det är förknippat med risker, men det vore ännu farligare att inte göra det.”

Är du pessimistisk eller optimistisk om framtiden?

”Det är en skyldighet att vara optimist på lång sikt, men jag ser inga tecken som ger skäl till att vara hoppfull om Ryssland. Jag vill varna för att underskatta Rysslands förmåga och intentioner. De visar en uthållighet och är beredda att offra hundratusentals ryssars liv – och de fortsätter att mobilisera. Jag är tyvärr oroad inför framtiden, men också fast besluten om att investera i vår försvarsförmåga och att bli fullvärdig medlem i Nato. Det som ger mig hopp och inspiration är Ukrainas urstarka försvarsvilja och det goda samarbetet i EU och Nato.”

Pål Jonson var min favoritminister redan före intervjun. Den uppfattningen stärktes under vårt samtal. Han har goda kunskaper, breda kontaktnät och en solid övertygelse om hur viktigt det är att slåss för friheten i Europa.