Malin Lernfelt: Prostitution är inte världens äldsta yrke – det är inget yrke alls
Prostitution och människohandel hänger nära samman och är en del av våldet mot kvinnor. Svenska politiker måste driva på för förbud i hela unionen.
Prostitution är inte världens äldsta yrke. Det är inget yrke alls. Prostitution är övergrepp.
Även om det finns en och annan kvinna (och man) som inte mår dåligt över att sälja sexuella tjänster till främlingar och upplever sig ha kontroll över situationen, är den överväldigande majoriteten av de människor som prostituerar sig fattiga, utsatta och traumatiserade. Ofta är de även offer för våld, tvång eller trafficking.
Att bli prostituerad är inte något man väljer när det finns andra alternativ till buds, vilka inte innebär att man måste utsätta sig för farliga situationer och göra sig till ett känslolöst verktyg för andra människors sexuella behov. Det är något man tvingas till. På ena eller andra sättet.
Det är heller ingen slump att den som går in på tyska bordellers hemsidor eller nätforum där sexsäljare marknadsför sig möts av (framförallt unga) flickor från de fattigaste länderna i Östeuropa och Afrika. Att många av dem är offer för människohandel finns det ingen tvekan om. Prostitution och människohandel hänger nära samman. Det är en fråga om tillgång och efterfrågan. Om att se - framförallt - kvinnor som handelsvaror vilka endast existerar för att tillfredsställa andra.
”Att Sverige inte lyckats påverka resten av EU mer i den här frågan är ett misslyckande”Malin Lernfelt
I länder där sexköp är lagligt och socialt accepterat är efterfrågan högst, och det är framförallt till dessa länder som människohandlarnas transporter går. Där finns de stora vinsterna. Även om trafficking på papperet är förbjudet är det svårt att bevisa, och till skillnad från i Sverige, där polisen till följd av sexköpslagen har bättre verktyg att övervaka och lagföra de som säljer och köper kvinnor, står myndigheterna i många europeiska länder handfallna.
Att det behövs skärpta lagar inom hela EU och en annan syn på utsatta kvinnors rättigheter är tydligt. Med utgångspunkt från det är EU-kommissionens förslag till direktiv om mäns våld mot kvinnor, vilket presenterades häromveckan, en stor besvikelse. Förslaget nämner inte ens prostitution. En av de allvarligaste sätten att förtrycka och utöva våld mot kvinnor tycks vara en icke-fråga inom unionen.
Kvinnoorganisationer pekar i en debattartikel i Expressen på att trots att direktivet tagits fram samtidigt som människohandeln ökat i spåren av Rysslands krig mot Ukraina och trots att svenskar lett förhandlingarna, innefattar det inte ens ett uppmaning till förbud mot koppleri. “Det kan bara betraktas som ett steg bakåt i en viktig, principiell jämställdhets- och kvinnorättsfråga” menar de (Expressen 4/7).
Att Sverige inte lyckats påverka resten av EU mer i den här frågan är ett misslyckande. Inför att EU:s antitraffickingdirektiv, nu även det ska revideras, måste svenska politiker vara tydligare och sätta ned foten. Oavsett parti är det rimligt att såväl regering, opposition och de svenska europaparlamentarikerna markerar mot handel med kvinnors kroppar. För prostitution är våld och hör inte hemma i ett jämställt samhälle.
