GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Regeringen rätt in i cementväggen

Statsministern lämnar, näringsministern lämnar och lagrådet förklarar regeringens aktion för att rädda svensk cementtillverkning för grundlagsvidrig. Det är inte regeringskris, det är kris för regerandet.
Ledare • Publicerad 16 september 2021 • Uppdaterad 16 september 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Cementas fabrik i Slite på Gotland.
Cementas fabrik i Slite på Gotland.
Foto: Karl Melander

I somras avvisade mark och miljööverdomstolen Cementas ansökan för att fortsätta bryta kalk på Gotland. Ansökan ansågs vara bristfällig, en bedömning som skilde sig från lägre instans. Beskedet skakade om inte bara företaget Cementa utan hela byggindustrin – och regeringen. Åtminstone den dominerande socialdemokratiska delen av den. Partnern Miljöpartiet framförde genom bostadsministern Märta Stenevi att branschen måste ställa om snabbt och gå över till att bygga med trästommar (Di 19/8).

Till saken hör nu att just Cementa har planer på att bli världsledande när det kommer till att ställa om till koldioxidneutral cementtillverkning 2030. Eller till och med skapa en kolsänka som det heter på bolagets hemsida. Näringsminister Ibrahim Baylan gjorde tummen upp då, och lovade statligt stöd på 12 miljoner kronor, pengar som också har betalats ut (DN 10/9).

Irbahim Baylan har meddelat att han kommer att sluta som minister när Stefan Löfven avgår. För att inte lämna efter sig en total cementkris – något som varken Baylan eller Löfven önskar på meritförteckningen – togs ett förslag fram för en slags undantagslag. Lagen är tänkt att användas för att regeringen ska kunna besluta om undantag från kraven på miljöprövning i enskilda fall. Det för att värna väsentliga allmänna intressen, som nationell cementtillverkning.

Men den enskilt viktigaste remissinstansen, Lagrådet, bestående av domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, sågar detta förslag till undantagslag. Sågningen är så brutal den kan bli på juristprosa. Lagrådet hävdar att regeringens förslag strider mot grundlagen. Det heter sammanfattningsvis från Lagrådet: ”I sammanhanget måste också beaktas risken för att lagstiftaren – genom att införa lagstiftning som är helt inriktad på att korrigera utgången i ett enskilt fall som har hanterats i domstol – skadar tilltron till det svenska rättssystemet liksom respekten för den grund- läggande uppgiftsfördelning mellan riksdagen och regeringen som kommer till uttryck i regeringsformen.”

En lag som Lagrådet menar strider mot grundlagen kan svårligen klubbas av riksdagen. Regeringen måste snabbt återkomma med något som åtminstone uppfyller de grundläggande kraven på en ny lag. Exakt hur det ska gå till när det faktiskt handlar om att upphäva ett beslut från högsta instans i miljöprövningsfrågor är oklart.

Sverige har flera hotande kriser för industrin. Elkrisen med högst varierande priser på grund av saknad baskraft och en hotande effektbrist på grund av en lång rad kortsiktiga beslut i energipolitiken. Frågan om kärnavfallet höjer ytterligare risken för kommande effektbrist och extremt höga priser i perioder.

Och så då denna cementkris som regeringen snabbt försökt avstyra. Det går inte att hävda att regeringen är ansvarig för utgången i rättsliga processer – det kan ju också sägas vara Lagrådets besked att regeringen också bör hålla sig ifrån. Någonstans längs vägen har alla inblandade parter (lagstiftare, företag, myndigheter) missat att ställa tillräckligt tydliga krav eller misslyckats att uppfylla dem. Om allt nu inte är mark- och miljööverdomstolens fel, förstås.

Men det går inte att komma ifrån att regeringen ytterst styr riket. Klarar inte landet av att förse sig självt med grundläggande byggmateriel och tryggad strömförsörjning då faller det ansvaret till slut tillbaka på dem som sitter i Rosenbad. Eller satt. Det är inte en särskilt snygg röra Löfven och Baylan lämnar efter sig.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.