Annons

Skåne måste få nyinvandrade i jobb

Skånes snabba befolkningsökning kan ta en ände med förskräckelse om inte fler utlandsfödda kommer i arbete. Skånes befolkning fortsätter att växa snabbt. När Region Skåne i sin befolkningsprognos ser fram emot 2026 tror man på en befolkning på mellan 1,4 och 1,5 miljoner invånare, 10 procent mer än i dag.
Publicerad 1 december 2017
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Befolkningstillväxt Skåne. Källa: Region Skåne
Befolkningstillväxt Skåne. Källa: Region Skåne

Växande befolkning brukar ses som något positivt. Få framhäver sig som avfolkningsbygd. När kommuner och regioner lägger framtidsplaner ingår det därför gärna tillväxtmål i form av befolkningsökning. Det brukar heta att fler människor betyder större ekonomi, växande kreativitet och bättre möjligheter att ta hand om unga och gamla. Det sista kommer att behövas i Skåne det kommande decenniet. Andelen människor över 80 år kommer nämligen att snabbt bli större, och med det stiger behovet av äldreomsorg och vård. Samtidigt förväntas även barnen bli betydligt fler, och de behöver barnomsorg och skola.

För att klara av det krävs också fler människor i arbetsför ålder. Men det hjälper förstås bara om de verkligen arbetar. Här har Skåne problem. Länet ligger sämst till i Sverige när det gäller sysselsättning. Det gäller även om man tar hänsyn till arbetspendlingen till Danmark. Bland nyinvandrade från länder utanför Norden är sysselsättningsgraden som lägst, och allra lägst är den hos kvinnorna i den gruppen.

Annons

Någon snabb förändring av detta är inte att förvänta. I Arbetsförmedlingens prognoser för det närmaste året spår man en ökad arbetslöshet i Skåne, trots mycket stor efterfrågan på arbetskraft inom många områden. Arbetsförmedlingen skriver: ” En stor del av invandringen är flyktingar och deras anhöriga. Detta resulterar i att antalet inskrivna arbetslösa ökar något under prognosperioden till 9,6 procent under fjärde kvartalet 2018. (Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadsutsikter våren 2017, prognos för arbetsmarknaden 2017-2018)

Det som efterfrågas i privat och offentlig sektor är utbildad arbetskraft, både yrkesutbildningar och många högskoleutbildningar är heta. Inte minst gäller det hantverksyrken, it, skola och vård. Problemet är att alldeles för få har den utbildning som krävs: ”Nästan en tredjedel av de arbetslösa saknar en gymnasieutbildning.” konstaterar Arbetsförmedlingen.

Bilden av sydvästra Skåne som motor och övriga Skåne som ankare blir på ett sätt tilltufsad av statistiken. Sydvästra Skåne har nämligen lägst sysselsättningsgrad i gruppen 20-64 år. Sydöstra Skåne är däremot den enda delen av Skåne som har högre sysselsättningsgrad än genomsnittet för riket. Här är de i arbetsför ålder få, befolkningstillväxten låg – men de som kan arbeta gör det. Men det går förstås inte att komma ifrån att sydvästra Skåne har den absolut största arbetsmarknaden och på flera områden ett imponerande starkt näringsliv. Det är bara det att många står utanför med stora svårigheter att bli en del av framgången.

Det går inte nog att betona att Skåne är beroende av att få invandrarna i jobb. Det är inte någon nyhet. Men det nya är att de kommande åren blir läget än mer akut. En ökning har visserligen skett av sysselsättningen bland utlandsfödda, men från låga nivåer. Den stora mängd människor som kom hit sommaren och hösten 2015 har ofta mycket långt kvar för att kunna få ett jobb.

Det är inget som löses på ett eftermiddagsseminarium. Att utbilda är dyrt och svårt. Som PM Nilsson påpekade i Di den 28/11 har bland annat Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, visat att det är betydligt svårare för invandrade barn och ungdomar att klara grundskola och gymnasium. Bland ensamkommande ungdomar och vuxna är det ytterst få som klarar gymnasienivån. Ju senare i livet man kommer till Sverige desto svårare är det, särskilt om man har få skolår bakom sig.

Att hitta metoder för att vända de dystra siffrorna är avgörande för dessa individers framtid, för samhällsekonomin och för de sociala konsekvenser som arbetslöshet får.

Lyckas man inte med det kommer kommunernas och regionens kostnader att stiga snabbt, utan att det finns någon som kan betala för det. Redan i dag är skattekraften i Skåne mycket låg. Man behöver inte jämföra med Stockholm för att inse skillnaden. I Norrbotten är skattekraften per invånare 202 287 kronor. I Skåne är den 186 580 kronor. En stor förklaring till Skånes låga skattekraft är att det socialt delade Malmö drar ner snittet.

Skattetrycket riskerar att öka kraftigt när kommuner, region och stat ska klara sina åtaganden. Ofta kommer det att ske med argumentet att ”det kostar bara som en pizza i veckan”. Men snart kommer höjningarna inte att ge några större nya skatteintäkter eftersom marginalskatterna för de arbetande blir så höga att de lika gärna kan måla om det egna huset i stället. Den privata konsumtionen minskar. Notan för ekonomiskt bistånd och andra ersättningar sväller. Resultatet blir att allt färre måste försörja allt fler. Argumentet – som också har framförts på denna sida – att invandring automatiskt ska lösa efterfrågan på arbetskraft, hålla uppe skatteintäkterna och säkra pensionerna faller då platt.

Krasst kan det däremot vara så att Sverige måste bli mer attraktivt för invandring av färdigutbildad högkvalificerad arbetskraft inom de efterfrågade yrkesområdena. Tyvärr vet vi tvärtom att besvärande många som försörjer sig själva utvisas ur landet på grund av formella felaktigheter och myndigheters illvilja.

Det var den dystra prognosen. Men den är nödvändig att ta på allvar för att lyckas bryta ett illavarslande mönster. Självklart finns det bland de nya människor som kommer hit också idéer och drivkraft som kan omvandlas till både personliga och ekonomiska segrar. Men då måste de utmanas att göra det. Mottagande som passiviserar människor och bidrag som ges utan krav på motprestation är direkt förkastligt. Näringslivet måste bli än mer aktivt för att internutbilda och erbjuda jobb för människor utan formell kompetens, och de måste ges möjlighet att göra det.

Annons

Mycket av åtgärderna ligger på beslut ovanför kommunala och regionala politiker. Men ska Skåne klara av att möta de kommande decennierna gäller det att beslutsfattare på alla nivåer inser hur allvarligt läget är.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons