Annons

Skåne måste göra ett norrländskt lyft

Skåne är ett av Sveriges absolut fattigaste län, med stor arbetslöshet och låga inkomster. Allt medan Norrland växer snabbt med gruvor, el och gröna investeringar.
Ledare • Publicerad 19 april 2021 • Uppdaterad 20 april 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Allt är inte grönt som växer. Kiruna flyttar.
Allt är inte grönt som växer. Kiruna flyttar.Foto: Karin Wesslén/TT

I vilken kommun i Sverige tjänar de unga vuxna mest? Om du gissar på någon villakommun runt Stockholm har du fel. Jättefel. Det är i Gällivare och Kiruna som de unga går ut i arbete (eller flyttar dit) och tjänar mycket tidigt i livet. Bland unga människor i åldern 20-24 år är medianinkomsten högst i hela landet i Gällivare, 315 300 kronor och i Kiruna 273 800 om året. I Danderyd – där de unga läser på Handels och KTH medan de i norr arbetar i gruvindustrin – är medianinkomsten 78 000 kronor i motsvarande ålderskategori (SCB). I Ystad, Trelleborg och Tomelilla ligger medianlönen i åldersgruppen runt 160 000 - 190 000 kronor. Men inkomstskillnader håller i sig även högre upp i ålder. Det är först i ålderskategorin 35-39 år Danderydsinvånarna kommer ikapp och förbi Gällivare- och Kirunainvånarna.

Även sett till hela befolkningen har inkomsterna accelererat i gruvnäringens Meckor de senaste 20 åren. Bara Lomma och Vaxholm kan mäta sig med utvecklingen i Gällivare och Kiruna. Kommunalrådet i Gällivare, Birgitta Larsson (S), har bara ett bekymmer. De högre lönerna i näringslivet gör att även kommunen måste höja sina: ”Det är bra att man får upp lönerna men vi har svårt att besätta alla våra arbeten med behörig personal. Vår förhoppning är att fler ska få upp ögonen för Gällivare kommun”, säger hon till Expressen.

Annons

Men lyfter man enskilda små gruvkommuner – Gällivare har runt 18 000 invånare– är det klart att man kan få fram sådana siffror, invänder någon. Det är sant. Men faktum är att i hela Norrbottens län ligger medianinkomsten 20 000 kronor över den i Skåne, i Västerbotten är den 12 000 kronor högre (SCB). Arbetslösheten i Skåne var i mars i år 10,6 procent i Skåne, mot 6,4 procent i Västerbotten och 6,7 procent i Norrbotten (Ekonomifakta). Skåne som helhet är ett län med stor arbetslöshet, rejäla ekonomiska klyftor och påtaglig segregation.

Det samtidigt som investeringarna i norr är enorma. Nyhetsportalen Arbetsmarknadsnytt beskriver Norrland som Sverige nya Klondike. Med reservationen att Boliden klagar på att det är för krångligt att öppna gruvor i Sverige.

Christoffer Svanberg, marknadschef på Node Pole – som försöker locka elintensiv industri till Norrland – säger till Arbetsmarknadsnytt: ”Intresset för att investera i Västerbotten och Norrbotten är just nu på all time high. Norra Sverige står inför den största nyindustrialiseringen på 100 år.”

Arbetslösheten i de två nordliga länen är på väg att omvandla gamla tiders höga arbetslöshet till en av de lägsta. Siffror på 1000 miljarder kronor nämns i investeringar de närmaste decennierna för hela Norrland från Gävleborg och norrut (Norrbottens handelskammare).

En hel del är förstås järnväg och annan dyr offentlig trafikinfrastruktur. Men mycket handlar om intensiv industrialisering i grön omställning. Ett känt exempel är Northvolts batterifabrik i Skellefteå, som planerar att anställa runt 3 000 personer. Ett annat är statliga LKAB:s planer på koldioxidfri järnsvamp, som ska leda till minskade koldioxidutsläpp på 35 miljoner ton årligen, motsvarande två tredjedelar av Sveriges alla utsläpp. Man räknar med investeringar på 10-20 miljarder kronor per år och jobb för fler än 2 000 personer under 20 år enbart för att bygga ut anläggningarna. Som helhet handlar det om tiotusentals jobb,

Den norrländska guldåldern som förutspås och delvis redan har börjat är en blandning av statliga investeringar, subventioner och rena privata investeringar. Men bilden av Norrland som något som möjligen förser resten av landet med el men i övrigt mest tittar ner i surströmmingsburken är definitivt förlegad. Nu är det tillväxt och det i den gröna, globala, omställningens namn som gäller.

Vilken betydelse har detta för Skåne? Elförsörjningen kommer inte att lösas enbart med överföring från norr om expansionen med elintensiv industri fortsätter där. Den storskaliga utbyggnaden av vindkraft i havsbanden i söder måste åtföljas av system för energilagring, annars blir stor elproduktion med extremt låga priser under perioder något som i själva verket blir negativt för elförsörjningen och stabiliteten i systemet över tid. Det eftersom investeringar i bas- och reglerkraft bli olönsam om priserna är mycket låga under perioder av överproduktion i vindkraften.

Mineraler för energiomställningen och gruvnäring är en påtaglig fråga också i Skåne, inte minst på Österlen. Nu har de tidigare intressenterna gett upp, men är det hållbart – ekonomiskt och miljömässigt – på sikt att lämna mineralutvinningen till andra delar av landet och världen?

Under alla omständigheter måste Skåne också hitta sin utveckling framåt. Att ligga geografiskt väl till i förhållande till europeiska handels- och industricentrum är ett bra utgångsläge. Det ger dock inget gratis. Att utnyttja det kräver förstås investeringar i offentlig trafikinfrastruktur. Men framför allt krävs att Skåne har en befolkning som är utbildad och kvalificerad för att möta den nya arbetsmarknaden. I Skåne finns universitet, här finns forskningsbolag i framkant, här finns etablerade framgångsrika företag i många branscher – inte minst Lund och Malmö bjuder på ett näringsliv med bredd och djup. Men länet är delat. Med för stora ekonomiska, utbildningsmässiga och kulturella klyftor blir mångfalden inte någon gas, den blir till en broms. Klyftorna är tydligast i Malmö, men syns i hela Skåne.

Människor som har för låg utbildning, för dålig utbildning eller lång men fel utbildning kommer inte att vara eftertraktade. Tillräckligt med privat kapital måste finna det intressant nog att investera i skånska bolag i olika faser i branscher som har förutsättningar att finna rätt personal här. Skattekraften i Skåne är låg och arbetslösheten hög – den unga och med invandring ökade befolkningen måste omsättas till växtkraft i framtida näringar. Unga måste inte bara i utbildning utan också ska rikta in sig på yrken där det finns efterfrågan och där utbildningstimmar omvandlas till produktion och lön.

Skåne har vuxit invånarmässigt, främst genom stor invandring. Men det har inte omsatts i ekonomisk tillväxt, jobb och välstånd för tillräckligt många. Det är ett misslyckande som är dyrt. Skåne måste bli lite mer som Norrland. Här krävs onekligen en ordentlig politisk plan. Tyvärr tyder inte mycket på att någon sitter med den. För många politiker är fast i flosklernas värld.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons