Skolministern får F i betyg

“Vi måste få en skola som är till för alla, vi ska inte räkna bort någon”, påpekar skolministern Lina Axelsson Kihlblom i en DN-intervju (18 juni). En utredning som ska vara klar 2024 ska nu undersöka hur fler unga ska kunna ta sig genom skolan och komma ut i arbete.

Skolministern lyfter att det kan bli aktuellt att slopa underkänt, alltså betyget F. Att “tävla” kan få barn att känna sig “dumma”, menar hon. Kihlboms analys är alltså att det är “kraven” den är fel på.

I en artikelserie i DN har det beskrivits att risken att dö ung är sju gånger högre bland de som bara gått grundskola jämfört med de som gått gymnasiet (DN, 13 juni). Det har också varit mycket debatt de senaste åren om den explosionsartade ökningen av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättning (NPF) som adhd och autism. Drygt 70 000 elever har diagnosen i dag.

14 procent av eleverna i grundskolan går ut utan godkänt i svenska, engelska eller matte. Då blir man inte heller behörig till gymnasiet.

Men att slopa betyget F är galenskap. Ja, varför inte i så fall slopa betyg helt? Att svensk skola havererat beror inte på bristen på krav. Snarare tvärtom. Avsaknaden av struktur och bristen på konkreta mål med fokus på kunskapsförmedling är bidragande faktorer till den skola vi ser i dag. Som Liberalernas Fredrik Malm påpekar måste vi självklart ha höga förväntningar. Högre förväntningar gör att elever presterar bättre.

Naturligtvis kan barn med NPF och andra svårigheter klara skolan under rätt förutsättningar. 2011 ändrades skollagen och små grupper försvann. Barn med diagnoser skulle då placeras i vanliga klasser. Trots problem att hänga med i ordinarie undervisning och delta på samma sätt som elever utan diagnoser tvingades de in i stora röriga klassrum med många elever och en undervisning där man ska “söka den egna sanningen”. Elever ska som bekant planera det egna arbetet och resonera analytiskt. Säg mig vem som inte hade blivit stressad av dagens abstrakta kunskapsmål?

Skolministern bör även fråga sig vad syftet med skolan är. Det finns inget egenvärde i att folk ska ha passerat skolan utan att ha lärt sig något, men med godkända betyg. Målet måste ju vara att unga lär sig så mycket som möjligt. Vem tjänar på att sänka kraven? Förslaget att slopa betyget underkänt tycks snarast vara till för att Socialdemokraterna ska kunna visa upp fina siffror och peka på att andelen elever som går ut med godkända betyg har ökat under deras styre.

Men dagens skola är inte anpassad för något barn, och allra minst de som har det svårast. Vill man underlätta för de unga att klara skolan, bör man börja med att ändra på skollagen från 2011. Ge elever med diagnoser möjlighet till undervisning i mindre grupper. Satsa på mer stöd, mer studiero, tydligare riktlinjer och kunskapsmål.

Mätbara resultat är oerhört viktigt. Ingen – förutom socialdemokraterna – tjänar på än mer slopade krav. Det är synd att vi inte har betyg i politikerkompetens. I så fall hade regering och skolministern fått F.