GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Socialdemokratisk likriktning

Det är inte särskilt överraskande att Socialdemokraterna blir tydligare i sitt motstånd till friskolor och vinst. Men friskoleaktörerna har varit dåliga på att försvara sin ställning.
Ledare • Publicerad 21 september 2021 • Uppdaterad 21 september 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Förbudspolitiker.
Förbudspolitiker.
Foto: Erik Simander / TT

I socialdemokratisk retorik har det i flera år hetat att partiet vill stoppa vinstjakten i skola, vård och omsorg. Men med januariavtalet sattes det aktiva arbetet på paus i regeringsställning. Nu återupptar partistyrelsen dock frågan och lägger ett skarpt förslag till kongressen om att förbjuda vinstuttag, försvåra etablering av nya friskolor, förbjuda alla religiösa skolor, införa allmän förskola från två år och korta sommarloven.

Förslaget lär inte ha några större svårigheter att gå igenom på Socialdemokraternas kongress. Partiet tror att det är en valvinnare. Det pågår sedan länge en stark rörelse som sätter sig emot att ägare av skolor ska få gå med vinst, det hävdas att friskolor är starkt bidragande till segregation, att de når resultat genom att ta elever med bäst förutsättningar och genom att vara givmilda med betygen. Det heter också att friskolorna dränerar kommunerna på resurser, då kommunerna inte kan anpassa sin kostym för de nya förutsättningarna. Ordet ”marknadsskolan” har snabbt etablerat sig som ett begrepp för denna motståndsrörelse.

Det som har mest effekt i debatten är slagorden om att stoppa vinstjakten. De stora vinsterna för ägare av de mer framgångsrika koncernerna, som Internationella engelska skolan (IES), har bestått av försäljning av ägarandelar, med både notering och avnotering från börsen.

IES har spridit sitt koncept till många kommuner och fått efterföljare med liknande inriktning, som Ystadsaktuella Nordic International School. Andra större aktörer är Kunskapsskolan, etablerade sedan länge i bland annat Ystad och Trelleborg. Beskedet skakade om börsnoterade Academedia, med Rune Anderssons Mellby Gård som storägare, som föll rejält på börsen efter beskedet från Socialdemokraterna.

De faktiska möjligheterna att i regeringsställning få genom de drastiska förändringarna är för tillfället inte särskilt stora. Åtminstone inte så länge Socialdemokraterna måste luta sig mot Centerpartiet. Det finns visserligen signaler om att C vill ändra friskolornas förutsättningar, men det är svårt att se en sådan kraftig kursändring. Vänsterpartiet är dock helt med på S-tåget och Miljöpartiet har gått från friskolevurmare till att tala om att ”Vi är inte konsumenter i välfärden, vi är medborgare”.

Det är lätt att viktiga diskussioner om hur skattefinansierade verksamheter ska fungera övergår i grovt förenklade slagord. Att just vinst används synonymt med att pengar läcker ur verksamheten är ett sådant exempel. Tanken att offentliga verksamheter utan vinstkrav lätt blir läckande såll tycks inte föresväva utbildningsminister Anna Ekström och hennes socialdemokratiska kollegor civilminister Lena Micko och Malmös kommunstyrelseordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh, samtliga med långa offentliga karriärer bakom sig.

Det vore betydligt intressantare om utgångspunkten för debatten var vad som levereras för pengarna.

Vänder man på steken är detta också friskoleföretagens och dess olika företrädares akilleshäl. Man hamnar i att försvara sin rätt till vinst. För skattebetalare, föräldrar och barn är den frågan i sig ointressant. Man väljer inte en skola för att den genererar vinst till ägarna. Friskolornas existensberättigande bygger helt på att de bidrar med något som har bäring på barnens utbildning och att de tillför något som kommunen inte erbjuder.

Friskolorna har blivit en del av det svenska utbildningssystemet och det är bättre att ha det som utgångspunkt än att riva upp alla förutsättningar. De uppenbara brister som funnits i tillståndsgivning måste täppas till, betygssättning knytas till uppvisade kunskapskrav som kan kontrolleras och samtliga skolor underställas samma krav på redovisning av ekonomi- och kvalitetsmått. Till det kommer att maktbefogenheter vad gäller tillsyn och annat måste ligga på rätt nivå, nu är styrningen av skolan en olycklig blandning mellan stat och kommun.

Socialdemokraterna väljer full konfrontation. Det är möjligen retoriskt enkelt och effektivt. Men som genomförd politik kommer den att dra undan benen för många väl fungerande verksamheter som är eftertraktade av föräldrar och barn.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.